saker som blir klara

Haft en bra men intensiv dag på institutionen. Saker börjar klarna, komma till skott, bli klara. Problem börjar lösas.

Artikeln om Mai Zetterlings Of Seals and Men är klar -- check!
Reseräkning för Montreal -- check!
(Relativt) klara texter för antologin om sexualitet i svensk film har börjat droppa in. Hm... inte riktigt check kanske. Än i alla fall.
Artikeln om Bergman/porn som var ett paper en gång för mycket, mycket länge sedan är helt klar nu -- check!
Tentorna på Moving Image and Gender är nästan helt färdigrättade -- check (vågar jag nog säga).

Och utanför mitt fönster kvittrar fåglarna. Jag känner (viss) tillförsikt.

och så lite tisdagslänkande på det...

Ett öppet brev från ledande forskare och sexualupplysare i UK till National Society for the Prevention of Cruelty to Children (NSPCC), en brittisk organisation som jag inte blir riktigt klok på. Är den som BRIS eller Rädda barnen? I vilket fall så svarar NSPCC här (scrolla ner).

Min kollega Tommy Gustafsson har gått in i debatten om skärmtid med Hugo Lagercrantz och Elza Dunkels. På Dunkels sida, får man nog säga.

Och så med anledning av säsongspremiären av Game of Thrones får Anne Gjelsvik och Rikke Schubart, redaktörerna av den volym som jag bidrar till, uttala sig i den norska (kristna) tidningen Vårt Land. Schubart samt en annan av bidragsförfattarna, Helle Kannik Haastrup uttalar sig på braingain.

lite måndagslänkande

Lite blogguppehåll här men det beror mest på att som vanligt låg det berg av arbete och väntade på mig när jag kom hem från Montreal och de allra första dagarna var jag inte heller helt effektiv. Tentarättningar, kursavslutningar, handledning, textredigering och kapitelskrivande. Får tyvärr erkänna att jag inte betat av alla högarna ännu men det löser sig nog denna vecka.

Csaba Bene Perlenberg skriver i Göteborgsposten om porren som yttrandefrihetsmarkör. Det handlar om porrkonsumtion på nätet i Mellanöstern och att på grund av den hårda censuren är Mellanöstern en stark tillväxtmarknad för VPN-uppkopplingar som gör att man kan kringgå censuren. Som inspirerad av Brian McNairs Porno! Chic? skriver Perlenberg:

Men porr är, ur ett publicistiskt historiskt perspektiv, aldrig en slutpunkt. Det är ett medel. Det är som mest provocerande, och eggande, i brytningspunkten mellan ofrihet och frihet. Porr förlorar ju sin politiska sprängkraft i samma ögonblick som den inte längre är förbjuden. 

Dick Harrison har skrivit i Magasinet Neo om historieböcker i skolan, apropå debatten om osynliggörandet av kvinnor i historieläromedel tidigare i år. Han tillrättavisar påståendet att den extremt skeva könsbalansen i skolböckerna skulle bero på att dessa speglar en historisk, patriarkal verklighet. Det finns en rad viktiga kvinnor i historien, men som Harrison skriver:

Hur ofta har ni läst om förspelet till nordamerikanska frihetskriget och snubblat över Penelope Barker? I hur många översiktliga redogörelser för franska revolutionen förekommer Olympe de Gouges? Ingen av dem var oviktig, tvärtom. Problemet är att de flesta förväntar sig att bara hitta män. Alltså letar man inte efter kvinnorna – inte ens om deras verksamhet lyser igenom starkt i forskningslitteraturen.

Men han hittar också andra problem med historieskrivningen i böckerna. Dels, menar han, beror detta på att läromedelsförfattarna, förlagen och lärarna är skeptiska till att ny forskning inkorporeras i skolböckerna, men dels beror det också på att akademiker är dåliga på "tredje uppgiften" -- att förmedla sina forskningsresultat i populärvetenskaplig form.