dimma

Gick in ett slags dimma efter leveransen av manuset i förra veckan. Dimman bestod av en konstig kombination av trötthet, lättnad, eufori, ångest, tomhet och välbehag -- ganska motstridiga känslor men ändå inget obehagligt tillstånd. Sedan slog tillvaron till i vanlig ordning: positiv reader response (yay!) på vårt antologimanus för boken om sexualitet i svensk film innebar (och innebär) en frenetisk aktivitet för att få i väg slutmanus på den boken; undervisning och övriga föredrag och åtaganden;  och bara livet i största allmänhet.

Så medan jag försöker navigera mellan Swedish Film and Television Culture-föreläsningar och föredrag på Cinemateket (om sex, våld och censur...), kan jag tipsa om den här understreckaren om TV-programmet Fråga Lund. Ett avsnitt från första säsongen av programmet kan ses här.

slutpunkt

Det är en stor dag i dag. För ungefär fem minuter sedan tryckte jag på "send" på ett mail till förlaget med mitt bokmanus. Det skall gå på peer review och sannolikt blir jag slaktad i småbitar (det är inte falsk blygsamhet utan normal akademikerångest) så det blir kanske aldrig någon riktig bok av det, men ett arbete som har följt mig nu i flera år (lika länge som den här bloggen) har faktiskt kommit till en slutpunkt.

fieldwork -- linda williams

Society for Media and Cinema Studies håller på att göra intervjuer med olika "pionjärer inom film- och mediestudier". De kallas Fieldwork och ligger här. För den här bloggen är det ju lämpligast att länka specifikt till Linda Williams-intervjun -- utförd av en annan pionjär inom porn studies, Tom Waugh.

mer lägesrapport

Har svurit i flera veckor (känns det som) över hopplösa kapitel två, men i förra veckan gjorde jag en drastisk omstrukturering och nu tror jag att det är OK i alla fall. Tänkte för mig själv att detta kommer aldrig att gå men i dag öppnade jag kapitel tre och blev betydligt lugnare. Här är det bara fråga om småjusteringar... Så kanske fixar jag det i alla fall. Har två veckor på mig (gaah!).

Här är en intressant artikel i New York Times Magazine om sexkrigens återkomst på amerikanska universitet. Den lyfter flera frågor om hur vi ser på saker som sexualitet, offerskap, agentskap och feminism.

royalle i nytimes

Nekrolog här.

lägesrapport

Presentationen av vår antologi på Centrum för sexologi och sexualitetsstudier gick bra -- det var uppemot en fyrtio personer på plats och vi höll tre "miniföreläsningar" på ca 15 minuter om kapitel ur boken samt introducerade den lite kort. Sedan hoppade jag på tåget till Stockholm och i går träffade jag mina Swedish Film and Television Culture studenter och pratade om nationell, transnationell och regional film.

Sliter mitt hår över kapitel två i bokmanuset. Det har varit problemkapitlet sedan jag började och i går var jag nästan färdig att ge upp. Sedan gjorde jag en drastisk omdisponering, strök en massa och skrev en del nytt och nu (vågar knappt titta) hoppas jag att det skall funka.

Lite länkar:
Fascinerande i Svenska Dagbladet om Sophie Sager som drev ett våldtäktsmål i Stockholm 1848 och lyckades få förövaren fälld för misshandel. Hon flyttade sedermera till USA och blev engagerad i den amerikanska kvinnorörelsen.

Den här boken verkar spännande.

Och så om Myles Jackman, mannen sade att "pornography is the canary in the coal mine of free speech" i The Guardian.

royalle-länkar

Adult Video News har naturligtvis en dödsruna för Candida Royalle.

Och här finns en lång intervju med henne (podcast) på The Rialto Report.

Och här är i Daily Mail, fast de har fått lite fel på bilderna.

candida royalle

Ytterligare en pionjär har gått ur tiden. Eftersom jag är vän med ett gäng amerikanska porrforskare på facebook var hela mitt flöde fyllt med hyllningar till Candida Royalle i morse när jag vaknade. Candida Royalle började som porrstjärna men gick över till att själv producera och regissera. Hennes Femme Productions bildades redan 1984 och gjorde kvinno- och parorienterad porr. Om ni läser antologin Beyond Swedish Summers när den kommer ut kommer ni att se att det faktiskt finns en koppling mellan Inge Ivarson och Royalle.

Här kan ni läsa mer. Hoppas att det kommer en fylligare nekrolog i NYTimes eller något så småningom.

måndagslänkar

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

inge ivarson

Via Rickard Gramfors får jag reda på att Inge Ivarson har gått bort. Detta skedde i somras, men Ivarson var inte en person av den typen vars bortgång får så vidare stor uppmärksamhet. (Jag noterade att wikipedias uppdatering kom i förrgår, till exempel.)

Ivarson var mest känd hos en kultpublik av gamla svenska sexfilmer. Han producerade ett stort antal sådana filmer under ungefär en tioårsperiod (från slutet av sextiotalet till slutet av sjuttiotalet) och var en av de mest stabila och framgångsrika sexfilmsproducenterna under den här perioden. Eller, stryk det, han var den mest stabile och framgångsrike sexfilmsproducenten i Sverige helt enkelt. När jag träffade honom, en novemberdag för snart fem år sedan, var han fortfarande helt klar i huvudet trots att han då var 93 år gammal. Även om han vänligt svarade på våra frågor och verkade uppskatta vårt intresse för hans sexfilmer, ville han också framhålla att han hade producerat mycket mer än "bara" sexfilm och kanske är det lite missvisande att prata om ett långt liv och en lång karriär bara i termer av vad som hände under den svenska sexfilmsvågen. Samtidigt är det där han har gjort det mest tydliga och uppenbara avtrycket, inte minst för att många av de filmer han gjorde -- tillsammans med Torgny Wickman och Mac Ahlberg, huvudsakligen -- får sägas höra till toppen av den vågen. Jag säger ibland halvt på skoj och halvt på allvar att de filmer han gjorde med Mac Ahlberg kan beskrivas som "kvalitetsporr" -- relativt påkostade filmer baserade på litterära verk, med internationella stjärnor som Harry Reems men också inhemska storheter som Marie Forså.

Jag tycker egentligen Ivarson skulle vara värd en dödsruna i DN eller SvD. (Eller har det varit något i papperstidningen jag missat?) Om Joe Sarno fick en i NYTimes kan jag inte se varför svensk press skulle vara sämre.

i all hast

Vimmelkantig och jetlaggad har jag kursstart för Swedish Film and Television Culture. Konferensen i Illinois var bra men det blev ju en väldigt intensiv visit eftersom den var så kort.

Så jag länkar som hastigast till ett ganska bra reportage i Huffington Post om kvinnliga pornografer.