"nåt konstigt djur"

Marianne Höök var gift med Torgny Wickman mellan 1947 och 1956. Detta var alltså långt innan Wickman började göra filmer som Eva - den utstötta och Kärlekens språk. Under den här tiden gjorde han i stället filmer som Cinzano, Cognac och Fransk vardag -- såvitt jag förstått det främst journalfilmer med viss reklameffekt. Det står inte sådär jättemycket om äktenskapet i Annette Kullenbergs bok -- att Marianne Höök skulle ha varit Wickmans stora kärlek, åtminstone tills han träffade sin sista fru Klinga, att de hade affairs vid sidan av båda två, att han "bullrar så det överröstar rösten i mitt inre" som Marianne Höök uttryckte det (s. 187).

Och så säger hennes son något intressant: "Men Torgny förekom inte socialt, man talade om Torgny ungefär så där som man talar om nåt konstigt djur." (s. 227) Detta måste ju, förutsätter jag, ha varit senare, långt efter äktenskapet, när Wickmans filmproduktion handlade om sex snarare än lyxiga dryckesvaror. Men jag vet inte, och jag tycker brytningarna, kontrasterna, som kommer till ytan i Kullenbergs Höök-biografi, är helfascinerande: vi har en svensk Stockholmssocieté av något slag, som innehåller tämligen snobbiga esteter från Harry Schein till Marianne Höök, där man kan vara medlem i Socialdemokratiska arbetarpartiet (som Marianne Höök blev så småningom) och fortfarande bära leopardpäls, där man kan vara gift med Torgny Wickman och i nästa decennium när han går över till sexfilmsproduktion själv skriva en bok om Ingmar Bergman. Är det för att Sverige är ett litet land? Är det något specifikt för Stockholm? Har det med tiden att göra, en äldre generation som tvingas förhålla sig till tidens växlingar mot det sena sextiotalet? Eller är det bara jag som tycker att det finns något lite märkligt i detta?

Wickman var i alla fall född i Lund.