rapport från umeå

Umeå ja. Långt norrut -- för mig som är en inbiten sydsvensk, nära-till-kontinenten-tacka-vet-jag-bron-sex-timmar-till-berlin-fascist -- kändes Umeå som att besöka Nordpolen eller något. Ändå var det relativt smidigt att flyga dit, två entimmesflygningar med mellanlandning i Stockholm.

Klara Arnberg disputerade alltså i ekonomisk historia vid Umeå universitet, på en avhandling om den pornografiska pressens kommersiella genombrott och reglering i Sverige 1950-1980. Kirsti Niskanen, genushistoriker och professor vid Stockholms universitet, var opponent. Niskanens sammanfattning av avhandlingen (det är brukligt att opponenten börjar med att sammanfatta avhandlingen -- ganska kortfattat, men för att så att säga skapa en gemensam grund för den fortsatta diskussionen) var relativt lång, men hon gjorde ett bra jobb av det (dvs man somnade inte) och motiverade sammanfattningens längd med att avhandlingen krävde det.

Avhandlingen får sägas vara ett tvärvetenskapligt verk eftersom kopplingen till presshistoria är tydlig. Det finns också kopplingar till sexualitetsforskning och genusvetenskap, men eftersom avhandlingen egentligen inte är så teoretisk (vilket talar till dess fördel enligt mig) är skärningspunkten ekonomisk historia och presshistoria den tydligaste. Hon har gjort ett enormt empiriskt arbete med att söka upp och jämföra olika samlingar, register och listor på tidningar. Det påminner lite om det empiriska arbete som Eric Schaefer gjorde i Bold! Daring! Shocking! True! där han sammanställde en filmografi av exploitationfilmer utifrån listor, annonser, kataloger och annat. En typ av grundforskning -- grundlig grundforskning -- som är otroligt värdefull. Jag kommer att ha stor nytta av kartläggningen av den pornografiska pressen som Arnberg gör i avhandlingen, trots att det handlar om press och inte om film. En av de viktigaste sakerna som kommer fram (och detta tryckte också opponenten på) var att porrboomen föregick legaliseringen, inte tvärtom. Den stora vågen av porr kommer i slutet av sextiotalet och början av sjuttiotalet. Samtidigt är detta lite tvetydiga siffror eftersom herrtidningarna som blev mer och mer pornografiska under sjuttiotalet, ökade sina upplagor då. Men de renodlat pornografiska tidningarna ökade alltså inte efter 1971, då legaliseringen skedde.

En annan viktig fråga i avhandlingen är den om distribution. Distribution -- och detta gäller press likaväl som film -- är en avgörande fråga för om något skall få en möjlighet att spridas eller inte, och den som kontrollerar distributionen kontrollerar också i någon mening marknaden. När Pressbyrån försökte begränsa porren genom att vägra distribuera den, började tidningsförlagen själva distribuera.

Arnberg går också igenom debatterna om porr, både i massmedia och på politisk nivå, i riksdagen. Hennes definition av pornografi är kontextuell, dvs porr är det som kallas porr och betraktas som porr i ett givet sammanhang. Jfr de I know it when I see it-inlägg som jag skrev tidigare under hösten.

Och jag är tillbaka på jobbet med en enorm backlog av e-post.