tyngdlyftning

Alternerar just nu mellan två rejäla tegelstenar: Michael Tappers avhandling på uppemot 900 sidor om svenska polisberättelser 1965-2010, Snuten i skymningslandet och den femte delen i A Song of Ice and Fire, A Dance with Dragons av George RR Martin på över 1000 sidor. Den förstnämnda är ju en form av jobblektyr, även om den inte är så jobbig att läsa utan tvärtom ganska kul -- framför allt när det handlar om böcker man läst och filmer man sett, vilket är de flesta av de som behandlas. Tapper går igenom svenska polisberättelser från Sjöwall&Wahlöö till Stieg Larsson. I hans period ingår ju "min" tid, sjuttiotalet, och han tar upp och nämner eller diskuterar fenomen som prostitutionsutredningen, sexualbrottsutredningen och Geijeraffären -- av naturliga skäl eftersom en av dem han diskuterar är Leif GW Persson. Trots att det är jobbläsning är jag emellertid tvungen att sitta och läsa typ i sängen eller i soffan så att jag kan luta den mot benen när jag läser för, hm, lätt risk för mjölksyra annars...

A Dance with Dragons är däremot helt och hållet avkopplingsläsning. I kölvattnet av mitt Twilight-projekt har jag ramlat in på fantasy och i somras läste jag nästan bara fantasy. De första fyra i serien hade jag med mig på semestern i pocketformat. Jag hade egentligen tänkt att bromsa där, men på grund av en sömnlös natt läste jag ut den fjärde boken lite oplanerat i Tromsö och kände mig omedelbart tvungen att köpa den femte, nyutkommen, endast tillgänglig i inbundet jätteformat. Kände mig som en idiot när jag pregade ner den i handbagaget som raskt blev mer än dubbelt så tungt.

Ett praktiskt perspektiv på läsandet: alla böcker borde egentligen alltid vara i pocketformat.

Det finns ju läsplattor förstås.