torsdag 15 september 2011

off to stockholm

I morgon åker jag till Stockholm för att presentera mastern i sexologi på Scandinavian Society for Sexual Medicine. Är lite nervös. Har ändå lyckats sitta med index till Twilightboken i några timmar i dag.

tisdag 13 september 2011

lite länkar

I dag har jag inte skrivit något nytt på kapitlet, bara petat i det, strukit, skrivit om, kortat meningar och justerat. Måste städa i notapparaten, den ser ut som en ogräsåker...

Och så damp nästsista Twilight-korret ner! Häpp. Plus att jag har ett avhandlingskapitel att läsa, ett antologikapitel att gå igenom ändringar i och en massa admin som vanligt.

Så jag är ganska busy. Men under tiden kan ni läsa om:

Våld i lesbiska parrelationer. En norsk masteruppsats har undersökt fenomenet.

Den gravida mannen. I Sverige hade inte detta varit möjligt -- sterilisering har varit ett krav vid könsbytesoperationer. Jag tror att det är under förändring men vet inte hur det går.

Och att Fantastisk FilmFestival öppnar biljettluckan i dag.

måndag 12 september 2011

mer funderingar kring snuskfilter

Jag har gått och grämt mig lite över att jag kallade det en "icke-fråga". Det var ett försök till ett retoriskt grepp där jag skulle utgå från det lite triviala eller bagatellartade för att sedan i texten visa att det inte var så sabla trivialt som det vid en första anblick kan tyckas. För jag tycker att en tydlig tendens i samhället är att vi skyggar för det obehagliga -- vi kan inte ta debatten med sverigedemokraterna, vi vågar inte diskutera barnporrlagstiftningen, nätet är fullt av våldsporr (vad nu det är) som man helst inte ens bör titta på, och så vidare... Det finns en stark beröringsskräck där det är som att man tror att man blir "smittad" av ett ämne eller en åsikt eller ett fenomen om man ens funderar över det.

Och det kan väl vara lämpligt om man sitter vid en elegant middag med människor man knappt känner där alla konversationsämnen bör vara icke-kontroversiella och ofarliga. Det kan också vara lämpligt om man befinner sig i en tågkupé med främmande människor. Man måste ju visa hänsyn och respekt för människor omkring sig. Men UB är ingen tågkupé eller ett middagsbord. UB är en forskningsmiljö. Och även om man självklart skall visa respekt och hänsyn för människor omkring sig även där finns det andra saker som också är viktiga. Som att inte begränsa forskningen, till exempel.

Det andra jag har grämt mig över är att när jag skrev det där om nyfikna banktjänstemän eller mellanstadielärare så kunde det uppfattas som lite nedlåtande. Det var inte meningen. Nyfikenheten är en av de viktigaste egenskaper vi har och en jätteviktig drivkraft. Utan nyfikenhet kan vi inte lära oss något. Utan nyfikenhet dör forskningen. Utan nyfikenhet stannar världen och den personliga utvecklingen. Nyfikenheten kan vara problematisk -- curiosity killed the cat -- och sadistisk, men om människor slutar undra "vad händer om man gör så här?" eller "varför är det så här?" eller ens bara "vad är detta?" så har vi ett stort problem.

Det tredje uppmärksammade en kommentator här på bloggen (kolla kommentarsfältet) mig på. Eftersom jag är lite trög var jag tvungen att få lite mer ledtrådar innan polletten ramlade ner, men självklart kan man koppla detta till det hemliga rum där de oanständiga föremålen från Pompeji ställdes ut. Walter Kendrick skriver om det i The Secret Museum, där han beskriver hur man hade svårt att förhålla sig till att å ena sidan behövde man bevara det som grävdes fram för just forskning och spridande av kunskap. Å den andra kunde man inte -- tyckte man -- offentliggöra allt, eftersom då skulle kvinnor, barn och annat löst folk få ta del av "snusket" som det fanns en hel del av. Man löste det genom att placera allt som man inte tyckte var passande för allmänheten att ta del av i ett hemligt rum, som den bildade manliga eliten fick tillträde till. De som alltså hade den nödvändiga bildningen och distanserade förhållningssättet till pornografiskt material. Kommentatorn såg direkt att här finns en jättetydlig koppling -- om man har ett vetenskapligt syfte (dvs man är forskare som skall forska om pornografi och har det rätta, intresselösa, förhållningssättet) så får man tillträde till materialet (att porrsurfa). Det är inte ett särskilt, fysiskt rum, men ett symboliskt sådant.

Det är en ständig frågeställning i förhållande till pornografi och censur. Någon är mer lämpad än någon annan att ta del av ett visst material. Det är till och med så att man uppfattar att vissa har en förmåga att avgöra vad andra inte klarar av. Människosynen i det är horribel: elitistisk, överlägsen, nedlåtande och, faktiskt, i förlängningen, en begränsning av det demokratiska samhället.

Icke-fråga? Knappast.

torsdag 8 september 2011

hopp och förtvivlan

Närmast explosivt med kapitlet i dag! Trots att jag också varit upptagen med koordinatorsplikter. Dagen har varit full av träffar med olika syften - en dejt med informatören om informationskampanjen för den tidigarelagda programstarten, en spontan dejt med enhetschefen om lite allt möjligt, en annan dejt med en av lektorerna här som vi hoppas skall kunna komma in och undervisa på programmet lite grann framöver, samt en fjärde med studievägledarna inför den Framtidsdag med studenterna vi planerar i november. Jag satt och jobbade med kapitlet drygt en och en halv timme i morse och kom knappt en halv sida och det kändes väldigt väldigt kämpigt (typ: jag har forskat på detta i över två år och jag har INGENTING att säga, gaaaaah... och hur skall jag någonsin lyckas skriva den här boken, jag kan lika gärna ge upp och dra något gammalt över mig...)

Men när dammet efter alla träffar hade lagt sig satt jag först en stund helt slut och sedan öppnade jag dokumentet igen och nu har jag skrivit två och en halv sida! Och helt plötsligt känns det som att jag har inte bara någonting utan massor att säga...

Det var två citat från Simon & Gagnon, de där med sexuella script, som satte igång mig. Båda citaten finns i det länkade blogginlägget samt i mina anteckningar till det här kapitlet.

Forskning -- och inte minst den del av forskningen som innebär skrivande -- kan göra den mest stabila person lite personlighetskluven.

onsdag 7 september 2011

så kan det också vara i september

Det blev en intesiv början på veckan med Skiftesföreläsning på måndagkvällen, ämnesgruppsmöte (som jag då i egenskap av programkoordinator liksom håller i) och därefter seminarium med två forskare från Nigeria som pratade om prostitution och trafficking. I dag har jag jobbat på Boken och skrivit rent anteckningarna från mötet och skickat ut dem. Tagit det ganska lugnt med andra ord.

Skiftesföreläsningen gick bra, tror jag. Det kändes som om vi var ett ganska sammansvetsat team som höll den och som att våra pass hängde ihop utan att vi upprepade vad den andre sagt. Det var också en av de vackraste platser jag föreläst på -- Orkanens bibliotek med stora fönster ut mot hamnen och havet och åt sidan såg man en gyllene sol som var på väg ner med torson alldeles svart framför den...

måndag 5 september 2011

deviance

Har förberett kvällens skiftesföreläsning, om lust och olust, där jag är en av tre presentatörer. Nu sitter jag och kämpar med min bok -- ett fruktansvärt frustrerande men emellanåt jätteroligt arbete. Har suttit en lång stund och grubblat över kapiteldispositionen och vad som återstår att göra. Suck. Det är så störigt också för att även om jag har massor med skrivet material, är det ändå så att varje artikel/kapitel/paperpresentation inleds med en introduktion som radar upp vissa viktiga kontextuella fakta som är basically the same. Dessa kommer ju nu att hamna i en introduktion men jag måste gå igenom allting för att se att allt finns där, att det inte upprepas och att det passar ihop med sådant som är och kommer att bli helt nyskrivet.

Men just nu skriver jag om sexbutikerna som sexuella rum, något som jag har gjort tidigare i ett annat sammanhang men då med fokus på hur sexbutiker har förändrats. Den äldsta undersökning om porrbutiker jag har hittat handlar om "Hiding in Pornographic Bookstores" av David A Karp och publicerades 1973. Då talade man om "deviance", alltså avvikande beteende. Det är förvisso en amerikansk undersökning, men föreställningen om sexbutiksbesökare som avvikare fanns också i Sverige. Sexbutikerna uppfattar jag egentligen som mycket mer spännande platser än klubbarna -- mycket mer utrymme för just avvikande beteende och udda intressen. Men samtidigt är jag (fortfarande!) mer osäker på klubbarna än vad jag är på butikerna som jag ändå tycker att jag har bildat mig en ganska god uppfattning om vid det här laget.

söndag 4 september 2011

några funderingar kring snuskfilter

På ett sätt är detta en icke-fråga. Det kan jag förstå att folk tycker att det är störigt om någon sitter bredvid en och porrsurfar på biblioteket. Och det finns en policy på Lunds universitet som säger att man inte får porrsurfa på universitetets datorer. Det är naturligtvis moralism, men det är också ett sätt att försöka skydda datorerna från virus och annat. Och använder man en dator som inte är ens egen eller ett nätverk som inte är ens eget får man ju respektera att användandet är villkorat. Kan jag tycka.

Men. Några stora och ganska tungt vägande men. För det första är jag skeptiskt till sådana där filter. De är oftast ganska klumpiga. Jag har studenter på mastern i sexologi som jobbar på ungdomsmottagningar och som berättat att de kan inte på jobbet gå in och söka till exempel kondominformation för att regionen har satt filter på datorerna och kondom=snusk=fastnar i filtret. Den här bloggen skulle nog mycket väl kunna stoppas av ett sådant filter, lite beroende på hur det var konstruerat, trots att den torde vara något av det mest rumsrena som kallats något med porr någonsin.

Sedan kan man fråga sig vad det är man är rädd för? Att besökare ägnar sig åt "annat också uppenbarligen" än forskning? Jo men det gör nog rätt många därinne, emellanåt -- kollar facebook och chattar med kompisar och läser bloggar och kollar upp senaste skvallret eller nästa helgs rockkoncerter. Eller är det att UB skall få dåligt rykte, typ "där vill jag inte sitta och plugga för där sitter en massa snuskgubbar och porrsurfar"? Eller att det skall bli en invasion av pornografer som ockuperar datorerna?

Självklart skall man respektera de regler som finns på ett bibliotek eller på ett universitet (glöm inte att det i grunden är Lunds universitets datorpolicy som gäller). Men det betyder inte att reglerna inte kan diskuteras. Och jag tycker att ett porrförbud är problematiskt för att universitet är förknippade med den fria tankens rörlighet (eller borde i alla fall vara det) -- och om datorn i vår tid i hög grad har blivit en förlängning av våra tankar är det att begränsa tanken att begränsa datorn. Ett slags moralpanik eller egentligen en beröringsskräck vad gäller just porr är dessutom begränsande redan i sig och föder fördomar, myter och okunskap.

Slutligen, det där lösenordet, som man kan få om man "behöver besöka porrsidor i vetenskapligt syfte", låter mycket som ett slags brasklapp eller snarare en läpparnas erkännande av forskningens frihet. För varför skall just porr vara undantaget som man behöver ett lösenord för? Varför inte för att gå in på rasistiska hemsidor eller för att söka på bombrecept eller för att läsa på den där självmordssajten med tips och råd om hur man skall ta livet av sig? Och hur visar man att man forskar om det, hur motiverar man det där vetenskapliga syftet? Måste man ha fått forskningspengar eller räcker det med att säga att man gör en liten studie för en artikel? Behöver man bifoga sitt CV så att det framgår tydligt att man faktiskt är forskare och inte bara en nyfiken i en strut banktjänsteman eller mellanstadielärare? Vad är egentligen ett vetenskapligt syfte?

Bara genom att kräva ett lösenord så misstänkliggör man porr som forskningsämne. Och vem är det egentligen som skall godkänna ansökan?

Det är inte att jag inte förstår att folk kan tycka det är obehagligt att främlingen bredvid en sitter och kollar på porr. Jag har full förståelse för det, tro det eller ej. Men jag tycker ändå att ett snuskfilter och ett porrförbud är ett större problem än en eventuell snuskgubbe (eller snuskgumma för den delen) på stolen bredvid.