tusen bollar... eller ja, kanske bara fem-sex

Återigen har jag fokuseringsproblem. Tusen bollar, mer eller mindre (de flesta mindre) krävande, i luften. Jag håller på att justera min genreartikel från NorLit-konferensen som jag bearbetade för publicering i förra veckan. Den har nu granskats och ligger på mitt bord för rättning innan den slutligen skall skickas in. Under tiden står censurartikeln på tur för en liknande bearbetning. Det känns faktiskt bokstavligen som om den flåsar mig i nacken.

På läshyllan ligger Berl Kutchinsky -- just nu försöker han utröna varför "porrvågen" uppstod i Danmark (Sverige får liksom hänga med lite på ett hörn, det är ju Danmark som är huvudfokus i hans bok) på sextio- och sjuttiotalet. Jätteintressant, han vänder verkligen på varje sten, om än hastigt, och de saker jag börjat fundera över, om paradoxal liberalism och annat, kommer i lite nytt ljus. Samtidigt läser jag ett stort fett avhandlingskapitelsmanus som skall ventileras på torsdag, på mitt gamla seminarium i Lund, om sexualupplysningsfilm i Sverige från det sena tiotalet till det sena trettiotalet.

Antologin går lite sparlåga just nu men vi är tillräckligt långt gångna för att arbetet pågår liksom nästan av sig själv. Mail droppar in och svaras på, nya mail skrivs.

Som ett bredvidfenomen har jag kommit på att jag måste lära mig tyska. Både av forskningsmässiga och av vad man kanske kan kalla akademiskrelationella skäl. Och för min personliga självkänslas skull. Därför gjorde jag en sen anmälan till en kurs i Lund inför vårterminen. Det var inte helt ostruligt och nu måste jag ta reda på om jag måste vända upp och ner på alla gamla pärmar i jakt på mitt gymnasiebetyg från anno dazumal eller om jag finns där i registren någonstans.

lite ditt och datt

Antologiarbetet pågår fortfarande, om än inte lika heltidsmässigt som tidigare. Jag har gjort en intensiv arbetsinsats i dag och är ganska nöjd eftersom jag lyckats jobba med två olika saker trots min dåliga simultankapacitet. Dels antologin, dels en artikel som jag skrev i våras inför NorLit-konferensen som nu skall försöka försättas i publicerbart skick...

Dessutom har jag fortsatt med den danska synden och börjat läsa Berl Kutchinskys Law, Pornography and Crime: The Danish Experience. Helfascinerande, även om jag främst är intresserad av partierna som handlar om sextio- och sjuttiotalet. Återkommer sannolikt med en rapport om den när jag läst ut den.

Jag är så glad över det danska spåret för det känns produktivt. Samtidigt vill jag understryka att jag tänker inte försöka "whitewash" Sverige och svenska synden på något vis. Den fanns den också.

den danska synden

Just nu leder alla spår mot Danmark. Jag har hela tiden vetat att Danmark var viktigt och tror till och med att i min ursprungliga projektansökan står något om Malmös närhet till Köpenhamn. Men åtminstone ett bolag (Color Climax) som producerade 8mm-film var verksamt i Köpenhamn, ytterligare någon filmproducent/regissör (Lasse Braun) jobbade både i Köpenhamn och Stockholm (och på en massa andra platser), och jag är rätt säker på att jag snart hittar fler. Bara man får en tråd att dra i, brukar ganska snart mer dyka upp...

Det finns en del material på nätet, bland annat är ju wikipedia en källa som innehåller artiklar som man inte nödvändigtvis hittar på andra ställen. Eftersom porr -- nostalgiporr kanske snarare -- är ett nördämne, finns det naturligtvis en del material om det på wikipedia. Jag har ju försökt (försökt är ordet) lära studenter hur wikipedia funkar och hur man kan använda det, till exempel att gå in på "history" och jämföra hur texterna reviderats, undersöka noterna, jämföra wikipedia på olika språk och så vidare. Artikeln om Bodil Joensens djupt tragiska liv (hon blev känd som djurporrskådis) har sju hänvisningar, varav tre ser ut som om de går till olika sajter med intervjuer och artiklar om henne. Alla tre leder till samma intervju, men bara en varnar för explicit innehåll. På danska wikipedia däremot finns en betydligt kortare text om henne. På svenska kan jag inte hitta henne.

Bodil Joensen är också ett exempel på hur djupt obehagliga saker trängs med roliga, knäppa, spännande och bara lagom kontroversiella saker i mitt ämne under den här tiden. Alla som tror att porren bara blir "värre och värre" och mer och mer avancerad tror fel. Naturligtvis finns det något oskuldsfullt över sjuttiotalsporren, men det finns också cynism, rå exploatering, misogyni och en hänsynslös entreprenörsanda. Å ena sidan ett slags glädje över frigörelse och en experimentlusta, å den andra misär.

fortsatt intensivt

Det är fortsatt intensivt. Det är bra, naturligtvis, men jag har lite dålig simultankapacitet och just nu försöker jag jobba både med antologin och med min projektartikel -- vilket blir splittrat, speedat och lite stökigt och inte alls sådär sammanbitet koncentrerat effektivt som jag gillar att jobba. Dessutom försov jag mig i morse och var på jobbet en hel timme senare än vanligt.

Men i dag har jag läst nästan-klara texter till antologin, letat litteratur till min artikel, tagit kontakt med två personer angående helt andra artiklar, diskuterat med kolleger (en av anledningarna till att jag trivs så bra på det här jobbet -- jag har jättetrevliga kolleger) och ägnat mig något litet åt kursadministration. Om en liten stund skall jag gå i väg och träffa Lena Lennerhed, ordförande i RFSU och författare till (bland annat, vill jag understryka) något så ovanligt som en avhandling som trots att den är femton år gammal fortfarande används ganska flitigt. Senast jag såg en hänvisning till den var i Klara Arnbergs slutseminariumsmanus, tror jag.

Hittade en bloggpost om New Moon. Just nu börjar jag känna att OK, OK, vi vet det där med de bara överkropparna!!! men ändå vet jag att det där med de bara överkropparna gott kan tjatas lite, för det är faktiskt viktigt. I det långa loppet. Tror jag. Fast om och när jag skriver min utökade text (essä, artikel, eller något) om Twilight-sagan skall jag försöka sätta det i en kontext som för diskussionen lite längre. Om det går.

assessment

Fick ett mail med några frågor från översättaren om vår tyska artikel om porr och nationalitet. Det är lite kul när man får sådana lite kluriga frågor och man inser att man faktiskt kan svara på dem, eller åtminstone föra ett välgrundat och någotsånär genomtänkt resonemang utifrån dem. OK, det där lät lite skrytigt, men det är inte så jag menar. Jag menar att det känns som att jag faktiskt har lärt mig något under det här året som gått. Fast lustigt nog med kunskap -- ju mer man skaffar sig desto mer vet man att man inte vet!

Sedan ramlade det in ett mail från Filmmuseet i Amsterdam (via den tyske översättaren, faktiskt). De håller på att sätta ihop en erotisk kollektion och ville att jag skulle kommentera en lista med skandinaviska filmer. Jag printade ut listan och insåg ganska snabbt att även om jag inte sett alla filmerna, kan jag identifiera i princip allihop och borde utan alltför stora efterforskningar kunna kommentera dem.

Och ändå, ändå har jag så mycket arbete kvar! Känner mig nästan lite svindelmässig när jag tänker på det... Samtidigt är jag inne i en effektivitetsperiod just nu, det ena efter det andra blir gjort och det bådar ju gott.

några ord om new moon

Det har varit bråda dagar. Jag var på RFSU:s temadag om porr i går och det blir rätt intensivt när man skall åka fram och tillbaka från Skåne till Stockholm på en dag sådär. Förutom att tekniken strulade en del gick det ganska bra, eller i alla fall helt OK. Blev plötsligt osäker mitt i om jag hade lagt en för låg nivå på det hela, men det är alltid svårt att avgöra. Innan mitt tåg skulle gå hann jag också med att se och höra Mia Engberg prata om Dirty Diaries, feministisk porr och tankarna bakom filmen.

Har hunnit smälta New Moon såpass att det känns som om det var betydligt längre sedan jag såg den än bara några dagar. Blev jätteglad över att åldersgränsen ändrades, glad för alla tolv-trettonåringar där ute som nu kan få se sin film. Ändå, när jag tänker tillbaka på den, måste jag nog säga att jag tyckte att den första filmen var betydligt bättre. Kanske för att jag såg den innan jag hade läst någon av böckerna, och fick berättelsen serverad för mig första gången. Men, nej, jag tror att den rent objektivt (vad nu det betyder) är bättre och det verkar som om de flesta svenska recensenter håller med mig. Jag tyckte att varulvarna schabblades bort lite, de blev inte riktigt lika skrämmande och fascinerande som de är i böckerna. Både för att specialeffekterna var lite... tja, so-so, och för att de i sina mänskliga skepnader inte riktigt hann bli individer. Hela grejen med kläderna som förstörs när de byter form försvann bort lite grann, vilket innebar att deras bara överkroppar blev lite omotiverade. Samtidigt måste jag erkänna att jag tycker att det är ganska sympatiskt med en film där den kvinnliga huvudpersonen -- hur snygg hon än är, för det tycker jag att hon är -- inte är "the object of the male gaze", utan att det faktiskt är en film där den manliga huden exponeras. Jag vet fler som delar min åsikt, även om just den personen inte gillade själva filmen. Och som publiken tjöt när Jacob drog av sig sin T-shirt! Emma Gray Munthe berättade i en kommentar på sin blogg att publiken på den visning hon var på hade skrattat, men i torsdags, i Malmö, var det tjut. Nice.

smygpremiär och 8mm

Mmm, jag och en kollega/vän var på smygpremiären av New Moon i går så i dag är jag helt otroligt seg. Det var nämligen en double feature som inleddes med Twilight, och New Moon började först efter midnatt vilket innebär att jag var hemma vid tresnåret i natt. Min kollega och jag drog nog upp åldersgenomsnittet rätt rejält tror jag, och mitt första intryck av publiken var att det var bara tjejer. När jag tittade närmare såg jag nog uppemot ett tiotal killar, så det var alltså inte helt könsexklusivt eller vad man skall kalla det.

Anyways, jag skriver gärna mer om mina intryck av New Moon och dess publik om ett par dagar, men nu måste jag färdigförbereda mig inför RFSU-temadagen i morgon i Stockholm. Dessutom börjar jag äntligen, äntligen (tack vare ett tips) få lite på fötterna vad gäller 8mm-producenter på sextio- och sjuttiotalen. Det kommer mer om det också så småningom.

Nu måste jag ta tag i den sista putsningen av morgondagens föredrag.

i'd be safe and warm eller this ain't no country club

Fick precis beskedet att mitt paper eller rättare, hela min panel, är antagen till SCMS-konferensen i Los Angeles till våren. Är helt superspeedad och jätteglad. För mer än tio år sedan bodde jag i LA och pluggade på UCLA som utbytesstudent och jag blev förälskad i platsen. Trots att den är ganska ful (utsmetad över slätten som den är), nedsmutsad av smog som trots att den blivit betydligt bättre sedan typ sjuttiotalet fortfarande hänger över staden som en låg dimma, ohanterlig eftersom man behöver bil för att ta sig nästan överallt, full av servitriser och servitörer som skall bli skådisar eller musiker eller whatever, LA Times full av reklam för liposuction, vaginal rejuvenation, och breast augmentation... Vulgär, plastig, ytlig och galen men hit kom de, filmmakarna från östkusten på flykt undan Edisons patent och insåg att vädret var gott, miljöerna varierade, solljuset pålitligt och Mexiko nära. Här byggdes det som vi i dag känner som Hollywood och att som filmvetare åka längs Sunset Boulevard eller Mulholland Drive eller titta upp mot Cielo Drive där Polanski bodde med Sharon Tate eller besöka Griffith Park och observatoriet där Jim Stark/James Dean råmade mot Vintergatan och sedan slogs med kniv i Rebel Without a Cause eller sitta på något av ställena längs Sunset Strip på natten och titta ut över glitterhavet där nedanför (jfr filmen Heat)... tja, det är lite fantastiskt.

Vid sidan av detta är jag naturligtvis jätteglad att jag och mina medpanelister har blivit antagna av rent akademiska skäl. Det kändes ganska snöpligt att vår panel inte blev av förra gången men jag hoppas att inga svininfluensor eller andra kriser skall komma emellan den här gången. Det skall också bli både roligt och spännande att få den stora äran att ha Eric Schaefer som respondent på vår panel.

ditt och datt och roger corman

Jag är lite tråkig just nu. Utöver en del administration och planering inför vårens omgång av kursen "Sexualitet i ord och bild" på sexologimastern, sitter jag mest och hetsarbetar med den där antologin. Översätter, går igenom redan översatta texter, mailar med vår kontakt på förlaget och känner mig överlag produktiv, om än lite... tråkig. Det mest spännande som händer är mina frenetiska försök att översätta begrepp som "folklustspel" till engelska, att spåra engelska titlar till gamla svenska trettiotalsfilmer eller när jag upptäcker att jag har gjort någon riktigt hemsk svengelsk variant.

Men till min glädje upptäckte jag att Roger Corman har fått en honorary Acadamy Award. Det är lite kul, och faktiskt lite "äntligen!" över det. Han har varit en viktig figur inom den amerikanska filmen länge och det är väl B-filmsauran som gjort att det dröjt tills nu. Han är 83 år. (Fast det förstås, honorary awards ges väl ofta till de äldre, de där som aldrig gjort en enskild film som varit "the one" -- eller att man inte förstått det förrän senare -- utan där det snarast är den sammanlagda effekten av en lång karriär.)

Också glädjande naturligtvis att Lauren Bacall och Gudfadern-fotografen Gordon Willis ärades på samma sätt.

På lördag skall jag prata porr på RFSU:s temadag i Stockholm. Annars gäller det just nu att få undan så mycket som möjligt av antologin innan jag måste kasta mig över mitt projekt igen.

söndagskvällsläsning

Som en pendang till fredagens postning om Vanity Fairs feature om Robert Pattinson -- New York Times har en (kortare förstås) om hans motspelerska, Kristen Stewart. Själv inväntar jag otåligt filmpremiären på New Moon som inte helt otippat fick femtonårsgräns precis som första filmen.

några snabba länkar

Medan jag fortsätter att jaga goda översättningar på ord som folklustspel och kanslisvenska hopplöshetsformuleringar från Statens biografbyrås utlåtanden, gläder mig åt att den där antologin om svensk film börjar ta form på allvar och letar efter danska porrfilmsproducenter, kan ni kolla in senaste Vanity Fair som har en stor artikel om Robert Pattinson, som spelar Edward Cullen i Twilight-serien, samt en liten (som inte ligger ute på nätet, tyvärr) om Stieg Larsson (notera att jag länkar till engelska wikipedia) och Lisbeth Salander.

Jag vill också slå ett slag för de amerikanska filmvetarna David Bordwell och Kristin Thompsons blogg "Observations on film art", som finns länkad i min blogglista. De skriver inte så ofta, en gång i veckan ungefär, men varje inlägg är långt och ambitiöst och innehåller vanligtvis långa, detaljerade analyser av korta snuttar film som är -- för den filmintresserade -- jättespännande och lärorik läsning. Exempelvis kan jag rekommendera blogginlägget "Between you, me, and the bedpost", skrivet av Bordwell. Bloggen är tänkt som ett komplement till deras lärobok Film Art: An Introduction som jag har undervisat så mycket på att jag nästan kan den utantill...

respektabilitet

En ytterligare sak som Klara Arnbergs presentation på seminariet i förrgår fick mig att tänka på handlar om respektabilitet. Hon hänvisade i förbifarten till en text jag har skrivit, när jag var helt nydisputerad och försökte hitta ett sätt att närma mig det här med pornografisk film som möjligt forskningsprojekt, nämligen "Drömmen om den goda pornografin: om sextio- och sjuttiotalsfilmen och gränsen mellan konst och pornografi" i Tidskrift för Genusvetenskap (nr 1-2, 2007). I den reflekterar jag bland annat över kvinnors pornografikonsumtion och att möjligen kan kvinnors konsumtion av porr på något sätt förläna branschen ett visst mått av respektabilitet. När filmbranschen under det tidiga nittonhundratalet strävade mot att tvätta bort den värsta marknadsgyckelsstämpeln, var en av många strategier att plocka in kvinnor som manusförfattare och till och med i ett litet fåtal fall regissörer. När Leif Silbersky och Carlösten Nordmark skrev debattbok om pornografi (Såra tukt och sedlighet) i slutet av sextiotalet, efterlyste de en bättre pornografi, inte minst för kvinnornas skull.

Som om kvinnors sexualitet ställer lite högre krav än männens. Som om kvinnor har bättre urskillning. Som om kvinnors konsumtion av pornografi skulle visa att den inte är så dålig eller kvinnoförtryckande eller whatever. Som om snusket kunde liksom avsnuskifieras om kvinnor tycker att snusket är OK.

En liknande, eller en motsvarande, tendens finns i kvinnoproducerad, mer eller mindre feministisk porr av typen Dirty Diaries och Anna Spans produktion. Jag har flera gånger efter Skiftesföreläsningen försökt fundera över och diskutera frågan om klass i sammanhanget. Anna Span (som gjorde ett jättebra intryck på mig, det här är ingen dissning!) är en välutbildad, vältalig, välklädd, välframträdande medelklasskvinna. Hennes porr, om man besöker hennes hemsida, är "ren", där finns inga konstiga pop-up fönster, inga märkliga vidarekopplingar, inga annonser om "Villiga flickor i Malmö söker dig". Samma sak gäller Dirty Diaries officiella hemsida. De är inga typiska XXX-sidor på något sätt. Det finns något städat och respektabelt över dem.

Det känns som om de senaste blogginläggen bara har varit frågor. Den här är ytterligare en i raden, jag har inte tänkt färdigt om detta men det känns väldigt starkt att det finns något här, något spännande och intressant och tankeväckande. Vad har kön, genus, klass och respektabilitet med porr och porrfilm att göra?

Uppdatering: Vad gäller de här frågorna, menar jag alltså. Insåg att det kunde läsas som att jag frågar om det uppenbara.

pornografisk press

Det har varit några intensiva dagar: Klara Arnberg, doktorand i ekonomisk historia vid Umeås universitet, besökte Malmö för att presentera sin snart färdiga avhandling på vårt seminarium i går. Avhandlingen handlar om den pornografiska pressen i Sverige 1950-1990, ett jättespännande ämne, kanske framför allt ur just det ekonomisk-historiska perspektivet. I går berättade hon om Pressbyråns monopol på distribution, om lagändringar, om tryckfrihetsåtal, om hur det plötsligt kom en hel rad med små förlag som gav ut porr, och var i landet dessa fanns och hur de specialiserade sig.

Flera saker slog mig under seminariet, som legat och grott i mig länge. Dels att porr och kunskap om porr ofta handlar om ekonomi och juridik, om samhälleliga förändringar, om kulturellt klimat, massmediebilder och politiska beslut. Jag menar inte att man inte kan närma sig pornografin genom frågor som "Vad tänder människor på och varför?" eller "Hur påverkar pornografin vår sexualitet?" eller "Vilken typ av sexualitet kommer till uttryck i pornografin?" Det är bara det att utan de här kringkunskaperna kan vi egentligen säga ganska lite om porren.

Dels att den pornografiska filmen under den aktuella perioden (sextio- och sjuttiotal) är en relativt liten del av den samlade porren som produceras i Sverige. Å ena sidan är filmen på ett generellt plan jätteviktig, för den är med och förskjuter gränserna för det acceptabla och, så småningom, det lagliga. Leif Silbersky tog trots allt med sig domstolen på bio för att se Jag är nyfiken - gul under tryckfrihetsåtal mot någon av alla dessa tidningar som fanns vid tiden. Å den andra är det inte den som är huvudsaken. Jag kan tänka mig att jag kommer modifiera den här tankegången under arbetets gång, men det kan inte vara så dumt att påminna filmvetaren i mig att världen inte kretsar kring film alltid.

Slutligen kan jag fortfarande inte jämka ihop de disparata intrycken av extrem liberalism och extrem illiberalism (eller vad man skall kalla det). Men det ger sig väl så småningom. Det är också skönt med paradoxer -- de visar att verkligheten är komplex.

en paradox: sjuttiotalet, demokrati och pornografi

Ett argument som ibland framförs av porrliberaler är att demokratiska samhällen med relativ jämställdhet också har fri pornografi eller snarare saknar censur/har mycket liten grad av censur. (Jag tänker bland annat på Blogges numera raderade inlägg "Porr som demokratisk semafor".) Kvinnoförtryck och icke-demokrati (religiös fundamentalism, diktaturer) går hand i hand med censur och förbud mot porr. Så att även om porren i sig kanske inte är (därom råder delade meningar, även bland porrliberaler) jämställd och "bra" ur ett kvinnoperspektiv, är dess själva närvaro i ett samhälle en indikation på samma samhälles demokratiska och jämställda utvecklingsnivå och -potential. Detta argumentet går helt på tvärs mot feministiska porrmotståndares analys, där själva närvaron av pornografi i ett samhälle antyder i princip motsatsen.

Jag är egentligen, i princip, tror jag i alla fall, med på det porrliberala argumentet. Kanske utan att tänka igenom det helt och hållet har jag uppfattat det som med något slags sanning någotsånär överensstämmande. Och om man tittar på hur världen ser ut i dag, eller rättare sagt, på hur världen tecknas eller skildras i dag, det vill säga med islamsk fundamentalism som det största hotet mot västvärldens liberalism och kinesisk internetcensur som ett skräckexempel på en situation vi INTE vill ha, ligger det onekligen något i det, åtminstone vid en snabb anblick.

Men tittar man på det svenska sjuttiotalet -- DRR-Sverige kallat och inte bara halvt på skoj -- och läser på lite om videogramutredningen (SOU 1981:55), Geijer-affären/bordellhärvan, IB-affären, tittar på Studio S-debatten om videovåld, och så vidare, inser man ganska snabbt att Sverige på 1970-talet INTE var något demokratiskt, liberalt och jämställt paradis. Tvärtom, från en modern horisont verkar Sverige ganska unket, patriarkalt (trots en växande kvinnorörelse som är ett kapitel för sig), och, faktiskt, icke-demokratiskt ("Vem behöver den här yttrandefriheten?"). FRA-lagen och ipred-lagen hade sannnolikt gått igenom under enorma hejarop och folkets jubel och man hade säkert velat förbjuda internet helt och hållet.

Samtidigt åtnjöt pornografin en enorm frihet. Porren var på sjuttiotalet friare än den är i dag, då vi exempelvis har en betydligt starkare lagstiftning mot barnpornografi.

Är det en fråga om repressiv tolerans? Eller att skapa ett slags frizon för frihet och hedonism? Om vi ger medborgarna lite porr så kan vi gå och fiffla bakom ryggen på dem utan att de märker det?

Eller är min bild av sjuttiotalet felaktig? Den är ju inte färdigskapad ännu, jag håller fortfarande på att försöka sätta mig in perioden, dess tidsanda och vad som hände.

sköna mai

I morgon skall jag prata om Mai Zetterling och hennes film Flickorna från 1968 på Jönköpings filmstudio. Det blir en del tågresande, men det är det värt, nu när jag sitter och återbekantar mig med materialet. Jag minns hur roligt det var när jag skrev färdigt min avhandling och tänker tillbaka på hur filmerna som först kändes helt omöjliga att säga något vettigt och icke-floskligt om men så småningom sakta men säkert inspirerade till analyser som inte kändes helt dumma, ja emellanåt faktiskt lite intressanta (åtminstone för mig...). Försöker sätta ihop en snygg powerpoint-presentation och hitta en bra disposition på föredraget -- vad jag skall säga har jag inga problem med, det svåra är snarare att begränsa sig. Och att välja ut rätt saker.

claude lévi-strauss

Claude Lévi-Strauss är död. Han gick bort i fredags, men meddelandet nådde inte media förrän i går. Han skulle ha fyllt 101 om några veckor.

Lévi-Strauss var antropolog, men hans tankar kom att ha ett stort genomslag inte bara inom antropologin utan även inom olika humanistiska discipliner. Ibland kallas han strukturalismens fader, men kanske mer korrekt är att hävda att han är en av fäderna till strukturalismen eftersom lingvisten Ferdinand de Saussure (som dog redan 1913) ändå måste räknas som en av de viktigaste figurerna i det som kom att bli en genomgripande teoretisk inriktning i det västerländska tänkandet om kultur på sextiotalet. Men Lévi-Strauss är också mycket viktig och det är därför jag känner till honom trots att jag aldrig läst antropologi. Jag har stått och undervisat mina filmstudenter om både Lévi-Strauss och Saussure flera gånger.

Jag gick till och med in och frågade mina socialantropologiska kolleger om Lévi-Strauss var viktig för dem, för många av de där som fick inflytande över stora områden blev kanske inte lika stora i sitt eget ämne. Men det var han.

New York Times har som vanligt en lång och uttömmande dödsruna.

que?

Hmm... jag tror att jag ser fram emot att se den här filmen. Undrar om den övervakades av American Humane eller vilken organisation det nu är som sätter upp "No animal was harmed during the production of this motion picture"...

Det är i alla fall Marilyn Chambers sista film.

arabiska nätter i midnattsolen

Henrik Arnstad har skrivit i gårdagens DN-essä om det Historisk Tidskriftsnummer om sex som min kollega Tommy Gustafsson och jag själv medverkade i med artikeln (den första jag skrev på mitt postdok-projekt!) "Porren inför lagen". Han nämner inte vår artikel utan koncentrerar sig på svenska synden-konceptet utifrån ett av bidragen (ett mycket läsvärt sådant) i numret "Arabian Nights in the Midnight Sun".

Annars diskuterade vi Dirty Diaries i dag på seminariet. Det var intressant att få mina kollegers synpunkter på filmerna och även på saker som porr, feminism, sexualitet, manligt, kvinnligt, hetero och homo. Diskussionen får ett annat fokus när det är sexologer och sexualitetsforskare som har synpunkter, det är helt klart.