fredag 6 november 2009

en paradox: sjuttiotalet, demokrati och pornografi

Ett argument som ibland framförs av porrliberaler är att demokratiska samhällen med relativ jämställdhet också har fri pornografi eller snarare saknar censur/har mycket liten grad av censur. (Jag tänker bland annat på Blogges numera raderade inlägg "Porr som demokratisk semafor".) Kvinnoförtryck och icke-demokrati (religiös fundamentalism, diktaturer) går hand i hand med censur och förbud mot porr. Så att även om porren i sig kanske inte är (därom råder delade meningar, även bland porrliberaler) jämställd och "bra" ur ett kvinnoperspektiv, är dess själva närvaro i ett samhälle en indikation på samma samhälles demokratiska och jämställda utvecklingsnivå och -potential. Detta argumentet går helt på tvärs mot feministiska porrmotståndares analys, där själva närvaron av pornografi i ett samhälle antyder i princip motsatsen.

Jag är egentligen, i princip, tror jag i alla fall, med på det porrliberala argumentet. Kanske utan att tänka igenom det helt och hållet har jag uppfattat det som med något slags sanning någotsånär överensstämmande. Och om man tittar på hur världen ser ut i dag, eller rättare sagt, på hur världen tecknas eller skildras i dag, det vill säga med islamsk fundamentalism som det största hotet mot västvärldens liberalism och kinesisk internetcensur som ett skräckexempel på en situation vi INTE vill ha, ligger det onekligen något i det, åtminstone vid en snabb anblick.

Men tittar man på det svenska sjuttiotalet -- DRR-Sverige kallat och inte bara halvt på skoj -- och läser på lite om videogramutredningen (SOU 1981:55), Geijer-affären/bordellhärvan, IB-affären, tittar på Studio S-debatten om videovåld, och så vidare, inser man ganska snabbt att Sverige på 1970-talet INTE var något demokratiskt, liberalt och jämställt paradis. Tvärtom, från en modern horisont verkar Sverige ganska unket, patriarkalt (trots en växande kvinnorörelse som är ett kapitel för sig), och, faktiskt, icke-demokratiskt ("Vem behöver den här yttrandefriheten?"). FRA-lagen och ipred-lagen hade sannnolikt gått igenom under enorma hejarop och folkets jubel och man hade säkert velat förbjuda internet helt och hållet.

Samtidigt åtnjöt pornografin en enorm frihet. Porren var på sjuttiotalet friare än den är i dag, då vi exempelvis har en betydligt starkare lagstiftning mot barnpornografi.

Är det en fråga om repressiv tolerans? Eller att skapa ett slags frizon för frihet och hedonism? Om vi ger medborgarna lite porr så kan vi gå och fiffla bakom ryggen på dem utan att de märker det?

Eller är min bild av sjuttiotalet felaktig? Den är ju inte färdigskapad ännu, jag håller fortfarande på att försöka sätta mig in perioden, dess tidsanda och vad som hände.

7 kommentarer:

  1. Ett förslag om att sprätta alla brev på posten hade sannolikt inte ens uppstått, det är ju IDAG motsvarigheten införs.
    Sverige ur mitt perspektiv, tja makthavararna fifflade, tvångssteriliseringarna pågick liksom idag, men befolkningen led inte under det kombinerade oket av fascistiska feminister med avskaffandet av fundamentala mänskliga rättigheter på agendan, i förbund med öppna landsförrädare i tjänst hos våldsregimer.
    Är våld bra ? Att barn fånstirrar på det timme efter timme, dag efter dag ? Ok, du är fri att tycka det, men jag är snart inte fri att tycka sex är bra, vuxna människor är inte fria att ha sexuella kontakter efter eget huvud.
    Islamsk fundamentalism...herregud.
    Det är alltså islam som avskaffar rättighet efter rättighet, och bryter mot våra grundlagar. Jag kände inte till att så många i den svenska riksdagen var muslimer.
    Det är ju istället kristendomens och fascismens spöke som går igen, såväl i Sverige, som i USA. Kalla dom vad du vill, liberaler, feminister, ECPAT, jag kallar dom fascister.

    SvaraRadera
  2. Öh? Jag vet inte om det är mitt inlägg du svarar på riktigt här. Vem har sagt att barn skall fånstirra på våld timme efter timme? Och vad gäller sex mellan vuxna människor - "consenting adults" - är de facto friheten större i dag än på sjuttiotalet. Både genom medicinska framsteg men också lagstiftning.

    SvaraRadera
  3. Mariah!
    underbart att hitta din blogg. Fantastiskt att se att den här debatten också finns där samlad kunskap, erfarenhet och empiri framhålls i, framför impulsartade åsikter uttryckta med illa dold aggressivitet. Tack! Ska läsa mer här. Nu.

    SvaraRadera
  4. Spontant måste jag säga att den rätt jämnmörka bilden av sjuttiotalet inte precis är någon jag delar. Säkert var det mycket spräckligare än så? Mer patriarkaliskt naturligtvis, och med moralpanik (narkotika, serietidningar...) Men de som talar om DDR-Sverige ägnar sig åt ett rent hån mot dem som bodde på andra sidan järnridån. Frihet kan inte mätas i antal tv-kanaler. Förmodligen inte heller, som du misstänker, i mängden porr dock. Tänk om det vore så enkelt.

    SvaraRadera
  5. Charlotte, självklart var det spräckligare/mer grånyanserat än så. Och ja, att kalla det DDR-Sverige är ju lite som att häva ur sig skällsordet nazist i tid och otid. Men jag tycker ändå att sjuttiotalet är dystert ur ett demokratiskt perspektv och inlägget är ju främst skrivet för att ifrågasätta och fundera över det där med porr som symptom på ett fritt och demokratiskt samhälle. Det stämmer helt enkelt inte med empirin.

    Mrs S, tack! Jag kommer också att läsa din.

    SvaraRadera
  6. Mariah: jo jag förstod det. Fast misstänker att den tid vi lever i nu inte kommer att komma bättre undan i hindsight s a s...

    SvaraRadera
  7. Nej, så är det ju. Samtidigt är det ju en oundviklig del av att se bakåt i tiden. Kommer ihåg hur jag studsade till första gången jag läste om "negerproblemet i USA" i Ord & Bild från sextiotalet. Uppenbarligen helt politiskt korrekt formulering då, men minst sagt svårsmält för den nutida läsaren...

    SvaraRadera