fredag 20 maj 2016

mellan hägg och syren... nej vänta, det är visst redan syren

Maj är min sämsta månad. Eller mitten av maj till mitten av juni. Allt är bara en virvel av händelser (slutterminsstress) och jag sover ofta lite dåligt för att det är så ljust. Men det är samma sak varje år, i princip, utom när jag var i Urbana då jag dels slapp den där sista stressen eftersom jag inte undervisade och dels bars på den fantastiska vågen av amerikansk energi. Samt, eventuellt, att Urbana inte ligger alls lika nordligt som Lund/Växjö/Stockholm, det vill säga att ljusskillnaderna mellan vinter och vår är inte alls lika markanta som här. För det har delvis med stressen att göra men också i hög grad med ljuset.

Men det går så sakteliga framåt här, med kursförberedelser, korrekturläsning, en avhandling som skall bedömas, en masteruppsats som skall examineras, och olika projekt i olika stadier av utveckling.

Susan Sarandon vill regissera porr när hon är åttio. Eller "female-friendly porn". Det är lite symptomatiskt för porrens ställning i samhället att en person som medger att hon knappt sett någon porr, men ändå har en massa synpunkter, kan uttrycka en sådan ambition. Men jag gillar Sarandon i alla fall.

Och den här ser jag fram emot att läsa. Den kommer dessvärre (eller dessbättre) ut ungefär samtidigt som min bok, så jag kan inte använda den. Samtidigt illustrerar den tydligt den slagsida som finns inom pornografiforskningen, att det finns en massa litteratur om den amerikanska porrhistorien men mycket mindre om andra delar av världen. Vilket är bra för mig. Hoppas jag.

tisdag 17 maj 2016

game of thrones-kvinnor

Här finns en essä om kvinnorna i Game of Thrones. Boken som jag är med i, Women of Ice and Fire, nämns lite kortfattat.

Livet just nu är en virvel av nytt, nytt och nygammalt i och med mitt nya jobb. Det är roligt men krävande.

tisdag 10 maj 2016

korrektur 1

Första korrekturet på bokmanuset har kommit! Det ser fint ut, även om det tog mig drygt tjugofyra timmar innan jag vågade ladda ner det och titta på det. Trodde inte jag var neurotisk kring sådant här (det är, trots allt, en dröm som blir sann) men jag får nog bara inse faktum.

måndag 2 maj 2016

bildning som mål eller medel

Kulturdebatt om humaniora och humanioras roll. Ni som följt den här bloggen vet att det är en av mina käpphästar (se till exempel här). "Bildning är inte humanioras yttersta mål" heter det senaste av tre inlägg. Så här skriver artikelförfattarna:
Det är hög tid att konkretisera både vad den humanistiska kunskapen består i och varför den behövs. Att initiera en diskussion om bildning varje gång humanvetenskapernas eventuella onytta kommer på tal är både enformigt och begränsande. 
Jag tycker att det finns ett missförstånd här. Det går inte att komma ifrån att bildning är en viktig del av humaniora och samtidigt är det naturligtvis också så att humaniora inte bara är ett konserverande, bildningsbevarande och -förmedlande ämnesområde, vilket man lätt kan tro när just bildningen anförs som humanioras raison d'être. Precis som artikelförfattarna påpekar, produceras ny kunskap inom humanioras forskningsfält, ny och potentiellt samhällsnyttig kunskap (de exemplifierar med migrationsfrågorna).

Emellertid tänker jag mig att det ena går hand i hand med det andra. Många humanioraforskare använder "gammal" kunskap (det vill säga bildning) för att producera ny. Man kan inte se historiska mönster om man inte studerat historia. Man kan inte dra paralleller om man inte har någon parallell att dra. Man kan inte förstå kulturmöten om man inte har kunskap om andra kulturer och definitivt inte om man inte känner sin egen. Bildning, inom humaniora, är inte ett mål i sig utan ett medel.