gorizia eller tutta pornografia è arte

Det har snurrat på lite för hastigt den här veckan. I måndags åkte jag till Gorizia i Italien, där jag på tisdagen presenterade ett paper om visningen av pornografisk film i Malmö 1971-1976, baserat delvis på kapitel två men med lite vinkar framåt mot kapitel tre. På onsdagen åkte jag hem och i går var det redovisningar på kursen Sexualitet i ord och bild. Det blev rätt jobbigt faktiskt för resandet tog sådan enorm tid -- tåg till Kastrup, flyg till München, flyg till Venedig, buss till stationen, tåg till Gorizia. Tåget mellan Venedig och Gorizia tar lite drygt två timmar. Man kan flyga till Trieste också, det är närmare, men då hade jag fått vänta i fyra timmar på någon europeisk flygplats. Den sammanlagda restiden -- tio och en halv timme från dörr till dörr -- hade blivit ungefär den samma.

Det var i alla fall ändå värt det -- forskarskolan Filmforum har alltså en sektion som heter Porn Studies Spring School och det var i det sammanhanget jag presenterade. På samma workshop presenterade också Ingrid Ryberg och vi har presenterat ihop många gånger vid det här laget. Det lustiga är att oavsett i vilket sammanhang vi är och oaktat att vi inte pratar ihop oss i förväg (det gör vi aldrig), går alltid våra presentationer väl ihop. Trots att hon pratar om samtida feministisk, lesbisk och queer porr och jag pratar om sjuttiotalets olika visningskontexter för pornografisk film. Koordinator för panelen var Peter Lehman, som bland annat är redaktör för antologin Pornography: Film and Culture, som jag använder både i undervisningen och i min forskning.

Vi blev enormt väl omhändertagna av organisatörerna som bjöd på middag på kvällen och berättade om sina vedermödor med att organisera en sektion om pornografi på en forskarskola i Italien. Till exempel, Bruce LaBruce var inbjuden att tala i plenarsektionen och de hade också visat två av hans filmer kvällen innan men de hade varit tvungna att göra det till en midnattsvisning med endast inbjudna för att få tillåtelse att visa filmerna och i plenarsektionen utgick det ett påbud att han inte fick visa explicita klipp. Om man kan italienska, kan man läsa om Bruce LaBruces framträdande på en presskonferens om sektionen. När journalisterna hade frågat honom om skillnaden mellan konstnärlig porr och mainstream porr, hade han svarat att "that question is a bourgeois trap. All pornography is art." Den andra halvan av citatet inleder den italienska artikeln: "tutta pornografia è arte".

Det blev lite kort och lite hastigt. Jag hann inte prata tillräckligt mycket och med tillräckligt många av de som var där. Men det var verkligen jättetrevligt, givande, och roligt -- inte minst när jag satte i gång en av Lasse Braun-filmerna och alla italienarna kreverade av skratt eftersom dvd:n hade pålagd italiensk popmusik från sextio- och sjuttiotalet som för dem blev en komisk kontrast med bilderna.

off to gorizia

I morgon åker jag alltså. Mitt paper blev klart, till sist, och jag hoppas att jag inte skar i det på ett sätt som gjorde det obegripligt. Och klippen för visning är utvalda, powerpointen gjord, så nu återstår bara packningen.

Studenterna på Swedish Film and Television Culture har också fått sina betyg. Det har varit en ganska arbetsam helg men å andra sidan är det skönt att allt är klart när man skall åka i väg.

cartographies

Ser verkligen fram emot att åka till Gorizia på måndag, men är också ganska nervös. Mitt paper är fortfarande alldeles för långt och då har jag ändå inte fått med det som jag vill lägga till -- det finns nämligen utrymme för att visa film och jag vet också vid det här laget vilken (tror jag), men då måste den ju introduceras. Och eftersom temat är "Cartographies of Pornographic Audiovisual" har jag fokuserat på det som mitt andra kapitel i boken handlar om, nämligen konstruktionen av sexuella rum. Jag har till och med några kartor. Man kan helt enkelt säga att platsen är mycket, mycket viktig i min presentation.

Samtidigt är ju det pornografiska materialet instrumentellt i att skapa det där rummet. Jag försökte förmedla detta så sent som förra torsdagen i undervisningen, när vi diskuterade kontextens betydelse för konsumtionen av pornografiskt material -- materialet är ju med och skapar kontexten, är en del av kontexten. Så det är inget konstigt ologiskt hopp som skall göras, det är bara att hitta var i själva presentationen jag skall lägga in det och hur jag skall på ett smidigt sätt göra själva övergången.

eftertanke

Min tanke att föra ihop nyheten om förändringar i beteendemönster på amerikanska spring breaks och med det svenska lagförslaget om olovlig fotografering var kanske inte helt hundraprocentig. Jag tänkte det i termer av å ena sidan en självdisciplinering eller självreglering -- att undvika ett visst beteende för att dess konsekvenser kan bli långtgående och oöverskådliga om någon skulle råka fånga det på bild -- och å den andra en extern reglering och kontroll över vad som får avbildas eller inte. Huruvida lagförslaget skulle omfatta fotografering av studenter på spring break -- på offentliga platser -- kan jag inte riktigt avgöra, även om formuleringen "Bestämmelsen föreslås vidare omfatta olovlig fotografering eller annan bildupptagning som, oavsett plats, sker på ett sätt som är påträngande, närgånget eller dolt och ägnat att allvarligt kränka den enskildes personliga integritet som privatperson" låter för en icke-jurist som om det skulle kunna inbegripa just sådana tillfällen.

storebror ser dig eller no more girls gone wild?

Det här var en intressant nyhet. Att amerikanska ungdomar lugnar ner sig på sina famösa spring breaks för att någon kan ta ett kort eller en film som kan hamna på nätet. Jag tycker att det är lite fascinerande om det verkligen stämmer för det är ju inget nytt att någon kan filma eller fota en, det har bara blivit lättare och sprids lättare. Makten över bilden har blivit, som jag ofta säger i lite inspirerade ögonblick, vår tids knäckfråga -- alltifrån upphovsrättsproblematik till den där pinsamma bilden någon tog på en grillfest. Eller att bli taggad i en gammal inscannad skolkatalog på facebook. Och kan man inte kontrollera om man blir fotad eller inte blir man tvungen att kontrollera sitt beteende och sitt utseende så att bildens innehåll åtminstone inte blir något man inte kan stå för.

Och här i Sverige läggs ett lagförslag som skall förbjuda olovlig fotografering. Jag har inte satt mig in i det så mycket men det har diskuterats lite här och där. Det berör ju inte de amerikanska studenterna, i och för sig, men jag skall fundera lite mer och kanske återkomma.

Knäckte ytterligare Lasse Braun-filmer i dag, bland annat en som heter White fantasies och som var mycket intressant.

lingvister och lasse braun

Apropå hen-diskussionen och lingvistik och så där ramlade jag in på Lingvistbloggen och fastnade. Så nu får den en plats i min blogroll.

Annars rättar jag hemtentor för Swedish Film and Television Culture, arbetar med kapitel tre i Boken och förbereder Gorizia-besök i nästa vecka. Vilket bland annat betyder att jag håller på att beta av de Lasse Braun-filmer jag ännu inte hunnit se. Jag hittade ju referenser till Lasse Braun i det där gamla materialet från sjuttiotalet som jag har gått igenom så det lär bli ett någotsånär omfattande avsnitt i kapitlet om honom. Eller i alla fall om hans filmer (som är helt klart intressanta).

hen

Jag har följt hen-debatten på lite avstånd, mest lite roat, får jag erkänna. Roat för att det verkar vara en så känslig fråga och trots att jag inte tror att jag själv kommer att börja använda ordet annat än lite självmedvetet/ironiskt kan jag tycka att de som blir aggressiva över det går lite i taket för ingenting. Vaddå barn kommer att bli genusförvirrade, liksom. Barn är klokare än vi tror.

Men den här artikeln är jätteintressant. Trots att den lite väl hastigt avfärdar idén om att språket styr tanken -- jag uppfattar i och för sig själv den idén som problematisk men samtidigt mer komplicerad än bara ett omedelbart samband -- är den kunnig och reder ut de språkbegreppsliga förvirringarna i sammanhanget.

Språk är ju kul. Jag är inte alls duktig på grammatik och lingvistik (även om jag gärna diskuterar sådana frågor med en insatt kollega), men om man är en människa som ofta formulerar sig i tal och skrift kan man inte komma ifrån att språket blir som en liten sidohobby. Jag hade aldrig tänkt på det där med att olika språk "tvingar" oss att säga mer eller mindre om det vi vill benämna, men det stämmer ju. Och det är klart, om man alltid måste specificera vad man benämner (hon, en kvinna i övre medelåldern gift med två barn och inte alls släkt med mig), så blir ju språket mer koncist och specifikt, men å andra sidan också jobbigare. Med ordet hen försvinner ju en specificitet ur tredje-personspronomet men å andra sidan kan det väl också leda till att han och hon och hen blir mer specifika?

jobbar på

Det känns jättebra att jobba med Boken just nu. Har gått igenom inledningen och skrivit om stora partier, justerat lite här och där och som den ser ut nu kan den nog ligga tills resten är klart. Hittade också intressanta saker i det gamla materialet jag håller på att gå igenom som skall in i kapitel två. Kapitel tre har emellertid fortfarande bara en halv sida skrivet...

I morgon skall jag prata om pornografisk film på Sexualitet i ord och bild. Det blir en ganska mastig dag eftersom vi skall prata om såväl porrfilmens historia och porrdebatten som kontextens betydelse för konsumtion av sexuellt material. Ingenting är egentligen nytt för mig, men det skall ju läggas upp och presenteras på ett sätt som inte är alltför vimsigt. Helst. Det är dessutom sista gången vi ses innan redovisningarna om två veckor, så jag skall köra en liten uppsamling med frågor om kursen.

Sedan verkar det som om ALLA studenterna på Swedish Film and Television Culture har lämnat in tentan. Kanske inte alla som är registrerade, men alla som har följt kursen och lämnat in sina uppgifter längs med vägen. Jag tror aldrig att jag har varit med om något liknande -- jo, på Sexualitet i ord och bild kanske men där har studenterna gått ett program i ett och ett halvt år och de är inte så många heller. Men att alla studenter på en grundkurs lämnar in tentan i första omgången -- imponerande. (Jag får ju tillägga att jag ännu inte börjat rätta... de kanske är helt oläsliga!)

småplock om salander

Pular med lite allt möjligt just nu: går igenom gammalt intervjumaterial för att se om där finns något relevant för Boken (jättespännande), ser om Millennium-filmerna för Salander-texten (kul), skriver på en ansökan. Klockan fem i dag går deadline ut för studenternas hemtentor på Swedish Film and Television Culture så sedan är det bara det som gäller ett tag (om alla lämnar in blir det 31 tentor).

För drygt tre år sedan skrev jag några inlägg här på bloggen om Lisbeth Salander (Salander del I: fiktion, Salander del II: ideologi, samt Salander del 2,5: if you live outside the law you must be honest). De har återaktualiserats för mig i och med den här essän jag håller på att skriva, även om essän blir i någon mening "Salander del III: sexualitet". Nu fokuserar jag också dessutom på filmerna i första hand även om det oundvikligen kommer att bli jämförelser med böckerna, eftersom det är så mycket mer sex i böckerna än i filmerna -- även om man med filmerna inbegriper TV-filmerna som är längre och faktiskt innehåller lite mer sex. Men i båda versionerna har Blomkvists promiskuitet tonats ner, något som får konsekvenser för intrycket av hans och Salanders relation.

En annan fascinerande aspekt är Noomi Rapaces kropp -- och naturligtvis i jämförelse med Rooney Maras kropp i David Finchers film. För nu när jag såg om Män som hatar kvinnor mindes jag min reaktion när jag såg den första gången: shit vad deffad hon är! Det är inte så enkelt att det bara har med de bara brösten på affischen att göra -- Mara är rent fysiskt en "mjukare" Salander än Rapace som ser absolut stenhård ut.

Ytterligare en grej, fast mest rolig trivia: Tehilla Blad som spelar Salander som barn, spelade också den kvinnliga huvudrollen som barn i Svinalängorna. Som vuxen spelas hon av Noomi Rapace.

Hittade också, via Jens Liljestrand i DN, en artikel om Millennium-böckerna av Tim Parks i New York Review of Books. "The Moralist" heter den och är klart läsvärd.

flm nr 16

Häromdagen damp nya numret av FLM ner i brevlådan, med paret (Jean Dujardin och Bérénice Bejo) ur The Artist på framsidan. Som vanligt är det ett välmatat nummer, bland annat skriver Maaret Koskinen om psykoanalys och filmteori och Charlotte Wiberg om svensk filmkritik. Therése Andersson skriver om stjärnsystemet och The Artist medan Anne Bachmann skriver om Hugo och vår relation till filmhistorien.

Annars -- kämpar på med Boken, det går rätt trögt men jag vet att om man bara harvar på så blir det ett gift så småningom (lite som träning...). Har lite andra småsaker som jag pular med när det känns som om det går för trögt, bland annat en essä om Millennium-serien och sexualitet och en ansökan (ständigt dessa ansökningar!).

porrfritt=prostitutionsfritt?

Vad har porrfria hotell och porrsurfning på jobbet med prostitution att göra? Jag tycker att det arbete som prostitutionsgrupperna i Malmö, Stockholm och Göteborg gör verkar vara alldeles utmärkt. Kan man hjälpa människor som mår dåligt ut ur prostitutionen är det väldigt bra och det verkar de kunna. Men den artikel som stod i Sydsvenskan häromdagen avslutades på en lite konstig not. Varför efterlyser forskarna "striktare policy både hos offentliga myndigheter och i privata näringslivet när det gäller att kräva porrfria hotell och hur de anställda får porrsurfa"? Det kan väl vara så att det på något sätt hjälper prostitutionsgrupperna i deras arbete men jag uppfattar att det bara tas för givet som ett fullständigt självklart samband som inte behöver förklaras. Och för mig är det inte alls självklart.

Det finns kopplingar mellan konsumtionen av pornografi och prostitution, men av alla människor som konsumerar pornografi i Sverige är det bara en liten del som köper sex. Och den verksamhet som tas upp i artikeln är inte den som hjälper sexköpare (i Malmö heter den KAST - köp av sexuella tjänster, till skillnad från FAST - försäljning av sexuella tjänster). Alltså förstår jag inte, utifrån resten av artikeln, varför forskarna efterlyser striktare policy.

Missförstå mig rätt här. Även om jag inte, rent personligen, håller med (företag får väl välja själva vilken policy de vill ha och varför skall de som inte köper sex begränsas i sin eventuella porrkonsumtion för att vissa köper sex) är det egentligen inte själva forskarnas efterlysning jag kritiserar. Det jag tycker är problematiskt i sammanhanget är den fullständiga logiska ellips som sker i slutet av artikeln när man helt plötsligt tar ett jättekliv från "hjälpa personer som mår dåligt ur prostitution" till "porrfria hotell och porrförbud på jobbet". Som jag ser det kan denna logiska ellips bara komma ur ett mycket problematiskt förgivettagande.

Man kan tänka sig att det finns en tanke bakom som har att göra med den kommersiella sexualiteten. En klassiker för att analysera den typen av tänkande är Gayle Rubins "charmed circle" av godkänd sexualitet (mellan par, av kärlek, präglad av ömsesidighet, etc) där det som finns utanför (sex ensam, gruppsex, promiskuitet, för pengar, etc) är då den dåliga sexualiteten. Med ett sådant tänkande hamnar ju självklart pornografi och prostitution utanför "the charmed circle" och är i princip av samma skrot och korn. Alltså kan vi inte komma åt prostitutionen om vi inte samtidigt sätter dit pornografin. Man kan också tänka sig att det har att göra med att låta personer skaffa sig en tillåtande attityd till kommersiell (och därmed dålig) sexualitet. Om vi låter porren vara rumsren kommer det också att vara rumsrent att köpa och sälja sex. Men återigen är detta samband som verkar tas alldeles för självklara i artikeln, som är så uppenbara att de inte ens behöver förklaras.

filmundervisning

Tillbaka i Stockholm. Sista föreläsningen på Swedish Film and Television Culture. Medan studenterna sedan gräver ner sig i hemtentan skall jag gräva ner mig i Boken. I dag skall jag prata om Låt den rätte komma in och om regionalisering och globalisering i svensk film. Utan att ropa hej (man vet aldrig hur en föreläsning blir innan man har hållit den), tycker jag att det känns som att under den här kursens gång har jag återupptäckt filmundervisningen. Jag har ju ganska mycket erfarenhet av att undervisa film, men den ligger ändå några år tillbaka i tiden. Låt den rätte komma in har jag aldrig undervisat på tidigare -- alla andra pass på kursen har jag någon gång åtminstone varit i närheten av även om upplägget kanske varit annorlunda -- så det skall bli spännande.

millennium, middlesex och vampyrer

Borde borde borde förbereda måndagens föreläsning. Men påbörjade en artikel jag skall skriva om Millennium-serien och kunde inte slita mig. Har suttit och skrivit intensivt i en timme nu. Måste slita mig och läsa Rochelle Wrights artikel "Vampire in the Stockholm suburbs: Let the Right One In and genre hybridity" i Journal of Scandinavian Cinema. Det är dessutom sista föreläsningen på kursen så jag vill gärna att det blir bra.

Annars håller jag på att läsa en superbra roman just nu. Den är från 2002 och med tanke på att den var en stor bestseller är det kanske helt onödigt att göra reklam för den, men Jeffrey Eugenides Middlesex är verkligen läsvärd.

ditten och datten

Känner mig lite matt av flängandet. Eller, tja, det är väl inte så farligt men med en förkylning som ligger på lur dessutom tappar jag lite av min vanliga orientering i vardagen. Och så upptäcker jag att en bok jag tänkt använda ligger någon helt annanstans, eller att jag har glömt att lägga över ett dokument i dropbox/på usb eller maila till mig själv och att det nu ligger i tryggt förvar på en hårddisk jag inte kommer åt på fyra dagar (måste börja använda min externa hårddisk lite mer konsekvent!).

Men jag har ju missat att länka till två, nej tre kul saker som gäller Twilight-antologin: dels har en dansk kollega, Rikke Schubart, skrivit om den på den danska vetenskapsbloggen, dels recenserades den i Borås tidning redan före jul, och dels recenserades den i Sydsvenskan för någon vecka sedan. Vi trodde nog inte alls att den skulle få särskilt mycket uppmärksamhet i dagspressen eftersom den är på engelska, så det här är verkligen över förväntan.

City ställde i dag frågan till några nyckelpersoner i Malmös nöjesliv om huruvida det borde finnas en strippklubb i Malmö. Svaret var ett rungande nej från fyra personer medan två sattes upp som kanske trots att de egentligen var snarast lite avvaktande.

Nu måste jag ägna mig åt lite kursadministration -- en tenta är konstruerad och utdelad, en återstår som skall delas ut på måndag.