bond och våld

En ny studie visar att Bondfilmer har blivit allt våldsammare sedan den första filmen 1962. Lustigt nog har de blivit mer och mer våldsammare allteftersom nyheten har rest runt jorden -- enligt DN är de tredubbelt våldsammare och enligt det ursprungliga pressmeddelandet är de dubbelt så våldsamma. Det är inte DN som har fel, utan det har att göra med att forskarna har delat upp våldet i trivialt och grovt våld. Våldet generellt har fördubblats, det grova våldet har tredubblats.

Som vanligt är det inte filmvetare som har gjort studien. Det är två forskare inom psykologi och inom preventiv och social medicin. Jag kan tycka att en sådan här studie egentligen är jättespännande -- den säger oss inte något direkt nytt, eftersom det är en ganska vedertagen om än problematisk föreställning att våldet blir grövre och grövre, men någon som har kategoriserat och räknat slår ju fast det på ett helt annat sätt. Trots det kan jag tycka att det är lite knepigt att någon som inte är specifikt tränad i att analysera audiovisuellt material har suttit och kodat scener med våld.

För de här siffrorna säger oss väldigt lite. Forskarna säger i artikeln att deras resultat bekräftar deras hypotes om att filmer generellt har blivit allt våldsammare. De diskuterar inte varför, utan talar om det som ett problem att unga människor ser alltmer våld. Men hur kan våldet i Bondfilmerna förklaras då? Och hur kan denna ökning av våldet förklaras? Har det med en allt våldsammare värld att göra? Eller är det censurnormer som har förändrats som gjort att man får visa mer våld i dag än förr? Eller är det så enkelt att det rent tekniskt sett är lättare att filma våldsamma scener -- med hjälp av bättre teknik och CGI och andra hjälpmedel -- att man kan visa mer våld i dag? Är våldet av en annan karaktär? Att bara stolpa upp våld i trivialt (t ex örfilar) och grovt (sparkar, vapen) är en väldigt trubbig indelning. Är det publiken som ropar efter mer våld?

Världen har, hävdar flera forskare, inte blivit mer våldsam. Å andra sidan, skildringar av det våld som finns sprids på ett helt annat sätt i dag än för bara sjuttio år sedan. Allt mer globala masskommunikationsmedel med fokus på visuellt material sprider bilder av våld, konflikt och krig. Skräckfilmer som Night of the Living Dead, Last House on the Left och The Texas Chainsaw Massacre har till exempel analyserats i termer av en respons på de skildringar av Vietnamkriget som spreds via televisionen till privatpersoners vardagsrum.

Normerna för vad som får eller inte får visas i underhållningssyfte har också förändrats. Den stora förändringen kom i slutet av sextiotalet i USA då den tidigare produktionskoden ersattes av MPAAs rating system. Det brukar sägas att detta hade att göra med att världen förändrades, bland annat genom Vietnamkriget, men också genom att europeiska filmer kunde visa mer (sexuellt) än amerikanska. Detta innebar en ny konkurrenssituation som den amerikanska filmbranschen svarade på genom att ändra sitt eget system. I Sverige legaliserades pornografin 1971 medan våld censurerades (klipptes eller förbjöds) kraftigt av Statens biografbyrå under hela 1970-talet. I början av åttiotalet debatterades "videovåldet" i Sverige. Den sista filmen med 15-årsgräns i Sverige som klipptes av Statens biografbyrå var Casino 1995. Att både lagliga och sociala normer för vad som är accepterat att visa skiftar genom tiderna -- och ibland på ganska kort tid -- är uppenbart.

Det är också definitivt lättare att filma våldsamma scener i dag. En hel del av vad vi får se eller inte får se har att göra med vad som går att filma eller inte. Vissa filmprojekt driver tekniken framåt, som till exempel Lord of the Rings-filmatiseringen vid millennieskiftet, andra anpassar sig efter befintlig teknik. Men att den tekniska utvecklingen går framåt (tja, eller bakåt om man är filmmaterialist och vänder sig mot den digitala tekniken) påverkar vad som görs.

Är våldet realistiskt? Och vad menar man med realistiskt våld? Betyder det att våldet "ser" äkta ut eller att effekterna av våldet är realistiska? Bond är ju något av en övermänniska vars fysiska förmågor går utöver det vanliga, oavsett om det gäller våld, sex eller alkohol. Skall hans karaktär av fantasifigur spela in när vi bedömer våldet? Har våldet blivit mer eller mindre "realistiskt" genom åren? Hur är det med vem som åker på stryk? Är det Bond himself eller skurkarna? Finns det en genusaspekt att ta hänsyn till? Har våldet laddats med mer eller mindre moraliska värderingar?

Och slutligen -- vill publiken ha våldet? Är det ett svar på en efterfrågan? Och med det menar jag inte nödvändigtvis något dåligt. Adrenalinkickar på grund av slagsmål på tågtak eller i skyskrapor är en del av attraktionen när man betalar för att se en film. Det betyder inte att publiken består av psykopater som går hem och lemlästar folk. Det betyder inte heller nödvändigtvis att vi är mer blodtörstiga än 1962. Bara att våra kroppar svarar på vad vi ser och att det kan vara en del av den upplevelse vi är ute efter.