Ny energi efter en trevlig fest med gamla kolleger i går. Det behövdes, jag har varit ganska trött den senaste tiden och även små arbetsuppgifter har känts nästan oöverstigliga. Även bloggen har, som ni märkt, blivit lidande. Orkade till exempel inte lägga mig i Mad Men-debatten, även om jag läst en rad inlägg med ömsom förtretade, ömsom glada utrop. Nu, när jag är lite piggare (och debatten i princip slut), kan jag bara tillägga att "boxen är den nya romanen" inte var någon ny tanke för mig heller. De senaste tio-tjugo årens utveckling av TV-serien har inte gått spårlöst förbi för någon som ägnat sig åt rörliga bilder, ens någon som egentligen inte har TV som huvudfokus. Ändå har detta funnits i TV-seriens potential hela tiden, i allt från Dallas och Scener ut ett äktenskap, via danska Matador och brittiska Edge of Darkness (miniserie), naturligtvis Twin Peaks, och blommat ut till fullo med -- inte minst i alla fall -- högupplösta flatscreens och TV-sändningar med surroundkvalitet. Självklart finns det skillnader mellan det skrivna ordet och den rörliga bilden, men inte skillnader som gör det ena bättre än det andra, utan bara skillnader som gör dem... olika.
Proposals till den nya antologin håller på att trilla in. Tisdag är slutlig deadline, så jag hoppas på lite anstormning i mailboxen de närmaste dygnen. Överlag är jag glad över den här nya kicken, för den betyder att jag kommer att orka med de här sista veckorna innan semestern som kommer att bli ganska intensiva.
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar