Jag har ännu inte sagt något om arresteringen av Polanski eftersom jag har varit upptagen med annat. (Otroligt trögt paper inför konferensen i Istanbul som nu äntligen börjar bli klart...) Lite kan det också ha att göra med att jag inte riktigt tycker att jag har något att säga. Däremot har jag läst lite vad andra har sagt och sådant som finns tillgängligt på nätet.
Jag kan tycka att mer än trettio år efter det att brottet ägde rum är ganska lång tid, däremot vet jag inte om det är för lång tid. Mårten Schultz skriver om preskriptionstid i fallet Polanski på sin juridikblogg. Också han är ambivalent.
Naturligtvis har jag sett filmen Polanski: Wanted and Desired från förra året som ju är rätt vinklad till Polanskis fördel, eller rättare sagt till nackdel för domaren i målet. Jag tvivlar inte på att filmen har sina poänger (den är ganska övertygande), men samtidigt betyder det ju inte att Polanski är oskyldig. Jag tycker att Roger Ebert beskriver det hela ganska bra i sin recension av filmen. Förhöret med flickan från way back then ligger ute på the smoking gun, för den som vill läsa.
Som vanligt fascineras jag av folks responser. Läser man kommentarerna på New York Times artikel om gripandet (i skrivande stund över 260), får man alltifrån "han är en stor konstnär" till extrem moralism.
Man kan också läsa vad filmregissören Luc Besson säger i en senare publicerad artikel i samma tidning. Eller vad Patrick Goldstein skriver i LA Times.
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar