so near and yet so far away

Mycket trevligt pass på RFSUs studiecirkel sex och samlevnad i går! Det kompenserade i någon mån att jag missade Twi-Day -- alla Twilightfilmerna (utom den allra sista förstås) i ett långt maraton som avslutas vid midnatt med premiären på den senaste. Jag gick förbi Royal på väg mot Folkuniversitetets lokaler och det stod ett gäng tjejer utanför, i någon paus mellan filmerna, och tanken på att jag skulle föreläsa bara ett stenkast därifrån kändes... so near and yet so far away, liksom. Men, som sagt, det kompenserades av att den lilla gruppen som hade samlats för att lyssna och diskutera var en jättebra grupp, som var diskussionslysten utan att vara aggressiv.

Recensionerna av Breaking Dawn part I har inte varit nådiga -- en snabb koll i svenska tidningar ger vid handen att de flesta antingen lämnas ganska oberörda eller rent av mår dåligt av att se frossandet i sadistiskt våld mot kvinnokroppen. Och ja, jag har ju inte sett den, men den första delen av den sista boken ÄR ju ganska magstark. Minns hur jag läste den med stigande besatthet och en känsla av förundran under en sommarsemester för inte så länge sedan. Även om inte Twilightserien kännetecknas av så mycket skräck egentligen är den sista boken i serien en riktig orgie i The Exorcist/Rosemary's Baby/gothic gore, abjektion och monstruös förlossningsmardröm. Frågan är hur det transponerats till film. Vilket jag inte kommer att få veta än på ett tag för jag hinner nog inte gå och se den förrän i nästa vecka...