sexualvaneundersökningar

Drabbades av förkylningen-from-hell för ett par dagar sedan. Snörvlar och hostar fortfarande men är i alla fall feberfri. Det är inte helt rätt tid på året för att bli sjuk -- både det faktum att det är slutet på terminen och därmed massor att göra och att grönskan därute tycks håna en bidrar till frustrationen.

Anyhow: Aftonbladet/United Minds stora sexvaneundersökning har kommenterats utförligt på olika bloggar. Inte minst gör Tanja Suhinina en bra genomgång av statistik och hur sådan skall förstås. På facebook och i andra sammanhang har jag sett kommentarer från fd studenter på masterprogrammet i sexologi och precis som de påpekar finns det en grundläggande problematik i att den här undersökningen görs i samarbete med kvällspressen snarare än med forskare. De två första stora sexualvaneundersökningarna som gjordes i Sverige -- på sextiotalet och på nittiotalet -- gjordes och presenterades av forskare. Naturligtvis tar Aftonbladet chansen att blåsa upp det som de ser som värdefullt ur ett nyhetsperspektiv, vilket kanske inte alltid är det viktigaste egentligen. Det irriterar mig lite att de direkt kopplar den lägre frekvensen av sex till den senaste debatten om s k porrimpotens, trots att "trötthet" har angivits som den vanligaste orsaken i svaren. I det länkade blogginlägget ovan diskuterar också Tanja Suhinina detta.

Jag kan också bli lite irriterad på kvantifieringen -- är alltid mer sex bättre sex? Och vad är det man kvantifierar egentligen? Kanske var det reducerande att -- som Kinsey gjorde -- räkna orgasmer och utlösningar, men han räknade faktiskt orgasmer och utlösningar snarare än antal samlag (eller, i den här undersökningen "att ha haft sex med en partner" -- vilket är luddigt nog). I den här undersökningen säger sig 81% ha fått orgasm med en sexpartner, men antalet orgasmer den senaste månaden efterfrågas inte (i alla fall inte i den grafik som Aftonbladet lagt ut). Att ha orgasmer och utlösningar som utgångspunkt ger en helt annan vinkel på sexualiteten -- utgångspunkten är naturligtvis begränsande för den tar inte hänsyn till känslor, stämningar och spänningar men det gör å andra sidan inte en sexualundersökning som tar samlag eller "att ha haft sex med en partner" som utgångspunkt heller. Fördelen med Kinseys metod är att man täcker in alla möjliga typer av aktiviteter som leder till orgasm: onani, heterosamlag, homosamlag, petting osv. Det var därför han kunde få resultat exempelvis vad gällde sex med djur (som inte täcks av den här undersökningen alls såvitt jag kan se... men folk kanske bara hade vägrat svara på enkäten i så fall???) Det är också en indikation på hur man ser på sexualiteten, om det är individen som är i centrum eller om man ser sexualiteten som något mellan människor.

Som vanligt är det ytterst lite information om porr, och den information som finns är nästan omöjlig att jämföra bakåt i tiden (framför allt med 1967 års undersökning eftersom den frågar efter tidning, bok eller film "som ni anser kan betecknas som pornografi"). Om ni är nyfikna var det 69,9% män i åldern 18-30 och 36,6% kvinnor i samma ålder som någon gång det senaste året bläddrat i en sådan tidning och 37,7% män (18-30) och 25,9% kvinnor (18-30) som det senaste året sett någon sådan film. Den yngre kategorin motsvaras i dag av de som är i åldersgruppen 50+ i Aftonbladets undersökning. I den äldre ålderskategorin (30-60) var det 50% män och 21,6% kvinnor vad gällde tidning och 14,5% respektive 9,0% som hade sett film. Den här gruppen är i dag över 74 år och ingår alltså inte i Aftonbladets undersökning.

Jag skall sluta gnälla och get back to work. Det är inte lätt att göra sexualvaneundersökningar. Jag har aldrig själv gjort det men om jag någonsin gjorde det är jag säker på att folk skulle ha tusen invändningar. Men jag tycker alltid att man skall läsa resultat av vetenskapliga undersökningar med en nypa salt.Och journalistiska rapporteringar av vetenskapliga undersökningar med en ännu större nypa salt.