bibliometri och open access

Stockholm: Forskardagar på institiutionen för mediestudier. Förra året presenterade jag men i år var jag bara med och lyssnade och deltog i diskussioner. I går diskuterades publikationer, bibliometri och open access. Bibliometri är ett sätt att mäta forskningsproduktivitet och -genomslag. Man räknar helt enkelt hur många publikationer en person, en institution, ett lärosäte eller ett land har, i vilka tidskrifter och hur ofta publikationerna refereras. Open access handlar om att publikationer skall vara tillgängliga för allmänheten, det vill säga inte låsas in bakom prenumerationsavgifter som man kommer åt om man jobbar på ett universitet. Såvitt jag förstod diskussionen är det numera ett krav från exempelvis Vetenskapsrådet att de artiklar som kommer till genom deras finansiering skall finnas i open access.

Det låter ju jättebra att all forskning skall göras tillgänglig för allmänheten. Samtidigt måste de krav på granskning och kontroll som finns i det traditionella publikationssystemet bibehållas. Det blev en intensiv och intressant diskussion om tidskrifters renommé och rykte, hur publiceringar värderas, hur copyright funkar, den historiska bakgrunden till tidskrifterna som forskarkommunikation och, inte minst, hur humaniora förhåller sig till ett system som är anpassat efter naturvetenskap, medicin och teknologi. Jag blev rätt mycket klokare, faktiskt, för mycket av detta är saker som man gått och anat eller saknat en viktig pusselbit för att förstå. Om jag lyckas lägga ut några texter i DIVA kommer jag att länka dem härifrån.