lite ditt och datt

Som av en tillfällighet när jag läser Porrkungen (och faktiskt precis har kommit till skatteaffären) ser jag på di.se att Berth Milton ("porrmagnaten") överklagar sin skatteskuld igen, nu till Regeringsrätten. Enligt artikeln är det "nu ytterst oklart om Regeringsrätten ger prövningstillstånd för ärendet." Enligt Skatteverket är han skyldig 865 miljoner kr. Huga, huga.

Där kan man också läsa att de amerikanska porrbolagen i the Valley har blivit anmälda för att de inte tillhandahåller kondomer till de medverkande i filmerna. Jag har ju skrivit om HIV, kondomer och riskbeteende inom den amerikanska porrindustrin tidigare, här, här och här.

Och slutligen säger Quentin Tarantino i Metro att han förmodligen inte kommer att göra sin svenska sexfilm. Han tycker det är för pinsamt att prata om sex. Eller så bara mörkar han, det kanske kommer en kärleksfull pastisch så småningom med Christina Lindberg i en cameo-roll...

Uppdatering: Upptäckte att det var fel länk till kondomartikeln. Det är förhoppningsvis justerat nu.

hiv och porr III: riskbeteende

Förutom att jag de senaste dagarna har jobbat med översättningar och försökt korta min alltför långa och överambitiösa artikel om Torsk på Tallinn m fl till ett presentabel konferenspaper-format, har jag försökt sätta mig in lite i riskfrågan vad gäller HIV i porrbranschen. Riskbeteenden är inte mitt område, det måste jag understryka. Eftersom mitt projekt handlar om sjuttiotalet ligger det också tidsmässigt i "pre-HIV-eran", vilket gör att HIV/AIDS blir intressant först som något som förändrar förutsättningarna för den bransch jag undersöker, inte i sig.

Däremot uppfattar jag att HIV/AIDS är en högst relevant fråga både ur ett filmsociologiskt perspektiv generellt (man pratar ju ibland om "post-AIDS filmer" som t ex Fatal Attraction där den icke-monogama sexualiteten framställs som ett hot) och för den pornografiska branschen i dag. Jag uppfattar också att det är relevant för mig att sätta mig in i så många diskurser som möjligt som kan hjälpa mig att förstå såväl pornografi som sjuttiotalet. HIV är ett sådant område där diskussioner om sexualitet, riskbeteenden, sexuella script och så vidare kan bidra till en retrospektiv förståelse även för sådant som hände före HIV, så att säga.

Jag har alltså haft samtal och e-postkontakt med ett par personer för att försöka bli lite klokare. Dels med sexualupplysaren Jack Lukkerz och dels med en forskare i Göteborg och Malmö, Ronny Tikkanen, som bland annat forskat om HIV-prevention bland män som har sex med män. Det var givande, även om det kanske snarast var ett första steg än hela vägen fram. Dessutom innebar mitt samtal med Ronny Tikkanen att jag fick en första inblick i något som jag egentligen har mycket dålig koll på, nämligen gayporren.

Vad gäller heteroporrindustrin i San Fernando valley: det HIV-test som görs regelbundet tycks vara ett som heter HIV/PCR DNA qualitative test och är tydligen ett tämligen säkert test för att upptäcka HIV-smitta på ett tidigt stadium. Dessvärre är det så att HIV smittar som allra mest typ precis innan det syns att man har det (liksom t ex vattkoppor...) De resonemang jag läst, bland annat på Renegade Evolutions blogg men också i någon av artiklarna, om att porrsex och kondom inte är ultimat ur smittorisksynpunkt eftersom man håller på länge, byter partner och byter ställning vilket innebär både risk för skav och irritationer och risk för att kondomen skall glida av eller gå sönder. Täta tester är att föredra, menar kvinnliga porrskådisar.

Samtidigt hänger det systemet på att skådisarna har en hög grad av medvetenhet och självbevarelsedrift och kräver att få se alla medverkandes intyg innan inspelningarna. Förutsatt detta, är det sannolikt inte ett större riskbeteende att ha sex utan kondom inom (den amerikanska, valley-producerade) porren än att ha sex med många partners utan kondom utanför porren. (Tilläggas bör att jag fortfarande inte vet hur man gör med tester och liknande inom t ex den svenska porren eller i det europeiska produktionscentrat Budapest.)

hiv och porr

Jag skrev i förrförra blogginlägget om HIV-fall i porrindustrin i San Fernando valley, Kalifornien. Nu har Renegade Evolution skrivit om samma sak, ur sitt perspektiv som porn performer. Ren är, såvitt jag förstått, aktiv på östkusten men det är den närmaste inside-rösten jag har hittat så här långt.

Vidare, enligt den artikel i AVN business som Ren länkar till, är det olagligt i Kalifornien att kräva av en anställd att den skall testa sig och visa att den inte är smittad (sympatiskt ur ett samhällsperspektiv). Hela systemet med tester bygger -- om jag förstått det rätt -- alltså på ett slags frivillig (om än kanske nödvändig) överenskommelse mellan frilansande skådisar som arbetar på kontrakt och producenter.

Jag skrev i inlägget att man får betrakta det som ett riskbeteende att vara porrskådis -- efter att ha läst Ren och de texter hon länkar till har jag blivit lite tveksam till min slutsats. Om det endast har upptäckts en handfull fall sedan 2004 i en industri som är noga med att självsanera för att man vill undvika delstatlig och federal reglering kanske man inte kan säga att det är så stor risk? Ärligt talat, jag vet inte. Jag skall försöka hitta någon kvalificerad synpunkt på detta.

Återkommer i frågan.

Uppdatering: Hittade en svensk blogg med ett inside-perspektiv, om än på Moore. Renegades blogg är ju sannolikt privat, på blogspot, medan den här då eventuellt är betald av Moore.

jag är lite sent på det...

... men det har varit nya fall av HIV i den kaliforniska porrfilmsindustrin. För några år sedan stängde hela San Fernando valley ner porrproduktionen under några månaders tid eftersom man hade upptäckt fall av HIV. Den amerikanska porrbranschen försöker skydda sig mot risken med HIV genom täta tester av de medverkande. Kondom är mycket ovanligt.

Ur ett rent kommersiellt perspektiv är det förståeligt -- kondomer är det bästa skyddet för sexuellt aktiva mot sexuellt överförbara sjukdomar men... tja, det finns ju något... präkigt? över kondomanvändning som kanske inte riktigt passar in i den pornografiska fantasin. Och porren är ju ganska styrd av vad som säljer. Som John Stagliano (aka Buttman och också HIV-smittad sedan 1997) säger i slutet av den länkade artikeln: "The market determines whether or not this [condoms] will be shown. A government agency the size of Los Angeles couldn't stop it. It's not going to change."

Ur ett hälsoperspektiv är det problematiskt. Att vara porrskådespelare blir ett riskbeteende som alla kanske inte är medvetna om. En av dem som bär på HIV sedan 2004 säger att de regler om regelbundna tester som finns, gjorde att han kände sig trygg utan kondom.

Läs också här, här och här.