nye seksualiteter

Har två föreläsningar nästa vecka varav den ena är sprillans ny och den andra en reviderad version av ett pass jag har hållit förr. Jag har alltid varit en sista-minuten människa men tvingats till allt hårdare tag mot mig själv för att överhuvudtaget hinna med så nu sitter jag, efter en redan ganska intensiv arbetsdag, och bläddrar i Willy Pedersens Nye Seksualiteter som torsdagens föreläsning på sexologmastern skall handla om. Den är ganska mastig så föreläsningen måste med nödvändighet baseras på ett urval. Bara jag hittar en bra ingång skall det nog lösa sig.

Pedersen gör ett slags tvärsnitt av vår tid, naturligtvis i den norska kontext där han befinner sig och med ett huvudsakligt fokus på unga människor, men det är nog så komplext ändå. Här avhandlas onani och sexuella script, nätsex, "hybrida maskuliniteter", homosexualitet, sexuellt utnyttjande och sexuella transaktioner. Till och med ett av de fenomen som jag tittat lite närmare på, sexbutiker för kvinnor, tas upp. Boken handlar bland annat om en balansgång mellan gammalt och nytt, där vi å ena sidan ser en ökad sexuell diversifiering och förändrade mönster, och å den andra har fortsatt traditionella normer och konventioner kring sexualiteten. Vissa förändringar är verkliga förändringar, andra är vad man kan kalla variationer på tidigare teman. Och både det nya och det gamla måste förhålla sig till vartannat. Just om de kvinnliga sexbutikerna säger exempelvis Pedersen att det både handlar om kvinnor som formulerar sina egna begär och om ett poserande för en manlig blick. Naturligtvis handlar det om vem som formulerar och vem som tittar -- eller vem som poserar och vem som inte tittar. Det handlar, skulle jag tippa också, om den som avläser situationen: vill man se en manlig blick så gör man det, men man kan också välja bort den. Och man kan också fråga sig vad det är för fel med att titta, om man måste läsa in en maktobalans (traditionell feministisk filmteori vill ju hävda att det är så, blicken är fallisk, blicken kontrollerar, blicken är ett uttryck för makt, men det finns ju egentligen ingenting som säger att det MÅSTE vara så. Man kan tänka sig en blick som är vanmäktig och ett objekt för blicken som kontrollerar den som tittar.)

Annars: läser Twilight-texter, programkoordinerar, bevistade Kön, sexualitet och socialt arbete-seminariet som i dag bland annat handlade om islam och sexualitet, och om normkonflikter för ungdomar i Rosengård. I kväll skall jag på filmvetarseminarium i Lund, Stephen Prince skall prata om "Visual Effects: The Seduction of Reality".