partytåg

Gjorde en blixtresa till Stockholm i går över dagen. Höll föreläsning om Ingmar Bergman. Åkte hem. På vägen dit lyckades jag sova ett par timmar. På vägen hem lyckades jag jobba några timmar. En iakttagelse jag gjort när jag tagit de där kvällstågen: SJ Snabbtåg är rena krogen. Jag har haft personer som suttit bakom mig och druckit rödvin och skvallrat om vad-det-nu-var-för konferens eller möte de hade varit på, jag har suttit bredvid ensamma starkölsdrickare men också, tvärsöver gången, ett helt gäng med arbetskamrater på hemväg som firar lite. När man går över till bistron är där nästan feststämning. Jag tror att detta främst gäller tåget från Stockholm -- passagerarna är på väg hem efter att ha gjort något i huvudstaden, de slappnar av efter avklarat värv. Har bara åkt någon gång på kvällen i motsatta riktningen och då har det inte varit så påfallande.

Jaja. Det är trevligt. Än så länge har jag inte sett någon som gått överstyr. Men jag känner mig lite som en utanförstående betraktare. Naturligtvis finns det massor av passagerare som inte festar -- det är bara det att de inte märks lika mycket. Och så tänker jag på hur tåget dundrar söderut genom det snötäckta landskapet, förbi öde industriområden och genom skogar, över fält och åkrar, genom gamla övergivna stationsområden, i mörkret, med upplysta fönster och sorlande människor ombord.