sexbutiksturism

I somras ägnade jag mig något litet åt sexbutiksundersökningar. Jag säger litet, för det var inget planerat eller genomtänkt utan det bara föll sig. Det har aktualiserats eftersom jag kommer att prata lite om sexbutiker i morgon i anslutning till föreläsningen om Willy Pedersens Nye seksualiteter.

Jag har ju varit och besökt de existerande butikerna i Malmö. Grottan är egentligen mest spännande eftersom den är äldst, även om den har flyttat. Jag tittade också in i "världens äldsta pornobutik" i Köpenhamn innan den stängde för gott. Sedan i somras, på NECS-konferensen i Istanbul, kom jag att hålla ett paper om sexbutiker på en panel om "gendered space". Efter panelen kom en kvinna i publiken fram till mig och berättade om turkiska sexbutiker och hur svårtillgängliga för kvinnor de är. Nyfiken som jag är, och eftersom det låg en turkisk sexbutik bara något hus nedanför mitt hotell, försökte jag mig på ett besök i den. Precis som kvinnan i publiken hade berättat, låg den på andra våningen, och dessutom var man tvungen att ringa på. Där, måste jag erkänna, svek modet mig.

Man bör kanske vara kaxigare än så om man är porrforskare, men den främmande kulturella kontexten och skräcken för att någon vars språk jag inte förstod skulle öppna... tja, det blev helt enkelt lite för mycket (trots att jag faktiskt hade sällskap med). I efterhand kan jag tycka att jag kunde bett någon av mina turkiska kolleger att hjälpa mig, men å andra sidan var de fullt upptagna med att ansvara för en konferens.

Den stora kontrasten kom bara någon vecka senare, i Innsbruck av alla ställen, där en Beate Uhse-butiks skyltar lyste mot mig på ett lagom mediokert shopping område à la Center Syd (notera McDonalds-skylten till höger i bilden). Här öppnades automatiska glasdörrar och välkomnade kunderna. Själva butiken låg, precis som i Istanbul, på andra våningen, men entrén och trappan upp innehöll glasmontrar med dildos och massageapparater och på väggen i trappan satt en stor Warhol-pastisch med porrmotiv. Själva butikslokalen var jättestor, med låga hyllor och konsumtionsvänlig display. Färgerna var sobert grått och blått och en dämpad chockrosa (om man nu kan tänka sig en sådan färg). Personalen, noterade jag, var kvinnlig.



Jag tänker för tillfället bespara er min analys. Den är också ganska tentativ än så länge. Att se världen via dess olika sexbutiker (eller de man inte ser) är också kanske ett sidoprojekt även om jag tycker att det är rätt fascinerande.

arbetet fortgår

Sitter och går igenom TpT-artikeln för sista gången. Har beslutat mig för en ganska drastisk ommöblering (eller i alla fall att testa en sådan) som förskjuter tyngdpunkten i texten något. På gott, hoppas jag. Har klippt och klistrat i ett separat dokument som helt enkelt bara kan slängas om det inte funkar. Underbart med ordbehandlingsprogram att man faktiskt kan göra så -- när jag var student och fortfarande skrev på maskin (long, LONG time ago) gjorde jag det rent konkret, med sax och tejp, justerade med blyertspenna och skrev sedan rent...

Intervjuade en sexshopsinnehavare i går, en som var med redan "från början", dvs 1966. Det var givande. Jag har två timmars inspelat samtal som skall transkriberas, plus att han hade en del gamla prylar som jag kunde titta på -- en super8-film och sparade omslag till filmer. Också här fanns filmvisningsrum och bara medan jag var där dök det upp en del kunder som skulle titta på film.

I morse diskuterades Dirty Diaries på SVT. Det var Mattias Andersson, journalisten som skrev Porr: en bästsäljande historia för några år sedan, Johanna Nylander som bland annat skrivit om hemmaporr, samt Elin Magnusson, en av de tolv regissörerna. Diskussionen var inte så aggressiv. Vi får väl se vad som händer när folk väl har sett filmen. Den har premiär i kväll i Stockholm och visas på bio över helgen. I morgon släpps DVD:en.

film&video

Nu har jag även besökt Film&Video på Bergsgatan. Det var en av de få saker jag lyckades få gjort i fredags, trots att dagen var så splittrad. Och det var en ren tillfällighet -- jag hade vägarna förbi och såg att det var öppet. Det var en helt annan typ av ställe än Taboo. Här är ju de svarta fasaderna kvar, det vill säga svarta plankor för skyltfönstren. Gallerdörren var öppen och dörren bakom stod på glänt. De hade nästan bara film. Det fanns ett ställ med dildos som verkade lite utplockat, men i övrigt var det bara film. Men! De hade filmvisning, precis som på Taboo. Jag trodde att fenomenet var så gott som helt utdött, med Internet och hemmabio osv, men för 50 kr kunde man få titta på DVD i ett litet rum med en fåtölj och en TV-apparat.

Eftersom den här bloggen rapporterar work-in-progress, kommer ju en rad halvfärdiga hypoteser att presenteras här emellanåt. Vissa kommer att bli bekräftade under arbetets gång, andra kommer att visa sig vara felaktiga. Den här gången kan jag direkt säga att jag hade fel, när jag trodde att Taboo var ett undantag. Nu skrev jag i och för sig inte det i bloggen, men jag tänkte det.

Sexualupplysaren skriver om AIDS och dess metaforer. Läsvärt.

uppföljning på formatfrågan

Lite uppdatering av formatfrågan: jag gjorde några snabba stickprov i Kvällpostens annonsering under sjuttiotalet, helt enkelt januari 1973, 1975 och 1977. En postorderannons för Please saluför filmer (och utrustning) i Super8. Annonsen är från den 17 januari 1977. (Filmprojektorn kostade 95 kr, ett paket med 26 st färgfilmer kostade 129:50.) Den 21 januari 1975 annonserar Sex Night Club Picant att de visar "Riktig biofilm (16mm) med ljud och färg", vilket skulle kunna indikera att man vanligtvis visade Super8 eller 8mm på sexklubbarna. Vilket i sin tur skulle kunna innebära att filmerna inte hade gått genom biografbyråns censur eftersom man i så fall köpte in filmerna via exempelvis en postorderfirma som för privat bruk.

Som Klara påpekar i kommentarerna har sexploitationforskaren Eric Schaefer skrivit i Cinema Journal om formatfrågan i USA. Artikeln "Gauging a Revolution: 16mm Film and the Rise of the Pornographic Feature" finns också publicerad i antologin Porn Studies.

sex shop i dag

Besökte Taboo i går. Det ligger nära min arbetsplats och är en känd samtida sex shop i Malmö. Jag vet åtminstone två ställen till: Grottan, som torde vara den äldsta nu existerande sex shopen i Malmö och ett lite skumt ställe på Bergsgatan som bara heter Film&Video och har traditionellt svarta fasader. Taboo bekräftade annars min tes om hur sexklubbar/sexbutiker har förändrats för att anpassas till tiderna -- den var delvis kvinnoorienterad, med en hel vägg med dildos och massageapparater. Många varianter på Mr Rabbit... Mycket sexiga underkläder. En del av porrfilmerna riktade till par. De "svarta affärerna" har blivit vita. Uppfattar att detta är en generell trend, är rätt säker på att jag läst om det i AVN.

Men nu till det intressanta: de visade film. På en dörr en bit in butiken satt en lapp om filmvisning och jag gick och frågade i kassan. För 75 kr får man gå in och bakom den vita dörren finns enskilda rum med filmvisning. Eftersom jag är lite blyg av mig, lyckades jag inte ta mig mod till att gå in och titta, men det kommer, det kommer.