Rörliga bilder, tänker man sig gärna, har stor attraktions- och genomslagskraft. Men redan tidigt i det här projektet insåg jag att filmerna inte nödvändigtvis var the main attraction. I "Porren inför lagen" i Historisk Tidskrift, som jag skrev ihop med min kollega Tommy Gustafsson, diskuterade vi kring möjligheten att filmerna fungerade som pausunderhållning mellan strippnumren. Lite sorgligt, på något vis, känns det i alla fall för mig som filmvetare, att filmerna liksom kom i andra eller till och med tredje hand, att de redan när de gjordes var liksom övergivna, i alla fall i den kontexten.
Nu hittade jag annonser för Sexy-land i Malmö, som 1974 annonserar att "hos oss slipper Ni se filmer".
1 dag sedan
Haha, ja det var lite sorgligt. Men 1970-talets porr irl var nog långt mer sensationellt en filmerna som i de sammanhangen. Då blev nog porr just pausunderhållning och en slags utfyllnad i programmet som ni diskuterade. Citatet tyder ju på att kunderna också uppfattade det så (att det var ett fult trick att visa film istället för "riktiga grejer").. Har en diskussion om synen på pornografi som ersättning för "riktigt sex" i avhandlingen. Anknyter bra till ditt resonemang.
SvaraRaderaLite som att välja mellan koncertfilm och live koncert... man ser förstås bättre vad som händer på scen i filmen, men det är ju inte tillnärmelsevis samma känsla som att se det på riktigt. (Hm, fick plötsligt en massa konstiga associationer till de där storbildsskärmarna som är på rockkoncerter nu förtiden...)
SvaraRaderaDet syns också på en av bilderna i Svarta affärer, hur det finns en duk men att publikmiljön är mer "caféliknande", dvs folk satt inte vända mot duken...
Förresten, jag ser verkligen fram emot din avhandling. Inte bara för att få läsa den utan för att kunna använda den också. Har en del hänvisningar till din lic, men jag antar att avhandlingen är betydligt matigare.
SvaraRaderaOjoj, har knappt läst licen sedan jag skrev den. Mycket mer matigt är det i avhandlingen, det kan jag lova :-)
SvaraRaderaJag kommer genast att tänka på begreppet attraktionsfilm ( cinema of attractions) som lanserades i den filmvetenskapliga diskussionen på 1980-talet som ett begrepp för att fånga filmens karaktär under dess första decennium ( alltså ungefär 1895-1905). Begreppets poäng är ju att lyfta fram en filmpraktik, där filmen var en attraktion i ett större underhållningssammanhang (som ett cirkusnummer eller ett revynummer), snarare än en visuell fiktionsberättelse som stod på egna ben.
SvaraRaderaMm... jag vet att jag har läst någon som använt begreppet attraktionsfilm i anslutning till pornografi vid något tillfälle. Jag tror att den personen kom fram till att det inte riktigt funkade men själv tänker jag nog att det kan vara användbart. Tack för att du gjorde kopplingen!
SvaraRadera