the blob transformed

Förhandsexemplaret av The Swedish Porn Scene: Exhibition Contexts, 8mm Pornography and the Sex Film kom häromdagen. Formellt utgivningsdatum är januari 2017. Förlaget argumenterade för att den alltför snabbt skulle upplevas som "förra årets nyhet" om den kom ut i slutet av 2016.

För mig är detta på ett sätt målet på en lång och vindlande väg. På andra sätt är det en början. Jag är oavsett vad mycket nöjd, fånigt stolt och väldigt, väldigt glad.

bokmässan i går

Presenterade på bokmässan i går. Vi var sista presentationen på Forskartorget, så det var lite glest i publiken, men jag tycker nog ändå att vi gjorde en helt acceptabel presentation. Jag har inte varit på bokmässan sedan någon gång i mitten på nittiotalet men jag fick omedelbara flashbacks när jag klev in: massor med folk, labyrintiskt mellan montrarna, slöjdmontern bredvid migränmontern bredvid författarsamfundens montrar och så infernaliskt svårt att höra och göra sig hörd. Det jobbigaste med vår presentation, tyckte jag, var att jag inte hörde min egen röst så jag kunde inte avgöra om jag hördes eller ens riktigt vad jag själv sade. Jag vet ju att de som presenterade före oss hördes och jag vet ju också att de hade en tekniker som satt bak i publiken och höll koll, men det var ändå lite desorienterande.

Men i dag har jag tappat rösten på riktigt. Vilket också innebär att jag har insett en absolut fördel med distansundervisning -- inga problem att undervisa på trots att man inte kan prata!

stockholm-köpenhamn-göteborg

Jobbig men rolig vecka: i måndags höll jag gästföreläsning i Stockholm, för studenter i socialt arbete, och pratade om pornografi. I dag har jag hållit en annan gästföreläsning i Köpenhamn, för amerikanska studenter, om queerfeminism, sexualitet och rape-revenge i Millenniumserien. Samtidigt har jag diskuterat med magisterstudenterna i film på Linné på en distanskurs. De hade gjort jättebra inlämningsuppgifter den här veckan -- jag är supernöjd med dem. På söndag är det besök på bokmässan i Göteborg för att presentera Swedish Cinema and the Sexual Revolution på Forskartorget.

vid kanten

Ha. När jag väl satte mig ner och gjorde det sista korret gick det fort och relativt smärtfritt. Måste säga att så här långt är jag nöjd med Intellect -- de har varit noggranna och, på det stora hela, hållit det tidsschema de satte upp. De ändringar jag bad om i förra korret hade faktiskt förts in utan att nya fel hade uppstått.

Men det är lustigt. Man skriver en hel bok -- man läser på, man forskar, man funderar över tolkningar och formuleringar, man skriver och skriver om, man svär och sliter sitt hår -- och till syvende og sidst är man mest nöjd med indexet.

Nu skall jag bara samla mig lite så jag kan skicka in det. Det känns som att stå vid kanten på det högsta hopptornet på badhuset.

en kugge i det stora (nåja) forskningsmaskineriet

Varför har jag så svårt att ta mig samman och korrekturläsa mitt eget manus? Det tredje och sista korret ligger utskrivet framför mig. Den sista genomläsningen skall bara kontrollera att inga småfel smugit sig in under de sista ändringarna (eftersom alla ändringar kan medföra nya fel). Sedan skall det tillbaka till förlaget och därefter gå i tryck.

Men det är nog det. Det oåterkalleliga i att en text slutar att vara revideringsbar, förändringsbar. Att den kommer att finnas offentligt, i tryck -- mina resultat är inte bara ett underlag för diskussion på ett seminarium eller ett paper på en konferens, utan något som andra kommer att läsa och (förhoppningsvis) hänvisa till. Eller -- hemska tanke! -- såga den...

Man kunde tro att akademikerns naturliga egotrippade narcissism skulle göra den här perioden till ett lyckorus. Att få gå igenom sin satta text, ana hur fint det blir när den blir klar, pumpas full av självbekräftelse och självförhärligande. Samtidigt inser jag att det är samma narcissism som ger mig handlingsförlamning. För man inbillar sig att en bok skall vara allt. Ett mästerverk. Banbrytande. Något som alla läser och som alla bryr sig om. Som väcker känslor och reflektioner.

Ändå är det en liten, liten skara som de facto kommer att läsa den. I bästa fall en handfull av de porrforskare som finns i världen. Och för dem kommer den inte att vara "allt". För dem kommer den att vara något som bidrar. En bok som kanske erbjuder några ytterligare pusselbitar till det stora pusslet om den pornografiska filmens historia. På så vis är jag bara en liten kugge i forskningsmaskineriet.

pornonani

Pornografi och onani hör ihop. Inte bara för att det ena leder till det andra utan också för att i synen på pornografi lyser den gamla synen på onani igenom. Magnus Ullén diskuterar detta mer ingående och nyanserat i sin bok från 2009, Bara för dig: Pornografi, konsumtion, berättande, men det är på ett ytligt plan ganska uppenbart: Onani var dåligt för att det var något helt annat än allt sådant som var (och är) viktigt och produktivt i samhället: reproduktiva parförhållanden, arbete, ordning och reda. Pornografi är dåligt för att unga män blir impotenta (kan inte ha reproduktiva parförhållanden) och det leder till missbruk (det vill säga att man missköter arbete och ordning och reda). Något hårddraget, kanske, men i patologiseringen av porrkonsumenterna finns också något av den patologisering som gjordes av onanisterna när det begav sig.

Däremot kanske detta är mer sant i en amerikansk kontext? Att synen på onani bestämmer vilken sida vi befinner oss på i "the culture wars", dvs var vi ställer oss, politiskt, i frågor om (enligt artikeln) "gay marriage, abortion rights, and pornography"? Förhoppningsvis finns det något slags konsensus i den svenska kontexten om att onani är något positivt, men det går ju inte heller att ta för givet. En intressant poäng som görs i artikeln är att manlig onani sågs som farlig för att den gjorde mannen till en slav under sin lust (och att han därmed riskerade att bli manipulerad av sin hustru) medan kvinnlig onani sågs som skadlig därför att den gjorde kvinnorna onaturligt självständiga. Något som sedan feminismen tog fasta på -- onani frigjorde kvinnan från mannen.

Man kan läsa mer i Ulléns bok, men kanske framför allt i Thomas Laqueur, Solitary Sex: A Cultural History of Masturbation.

Är annars djupt försjunken i undervisning. Det är nytt för mig att undervisa på nätet och det är både roligt och svårt. Saknar, får jag erkänna, ansikte mot ansikte-kontakten med studenterna, men gillar utmaningarna och den mer reflekterande, långsammare kommunikationen med nätstudenterna.

hej september

Känns som fredag i dag. Kanske för att det har varit en fullmatad vecka med kursintroduktioner, betygsättning, undervisningsförberedelser och vad som närmast kanske kan kallas forskningsadministration. Som läsare av den här bloggen vet, är detta min favorittid på året.

Men det kan också vara för att jag åker till Umeå i kväll för att sitta i betygsnämnden vid en disputation vid Umeå universitet i morgon. Så allting annat som behöver vara gjort den här veckan för att jag skall kunna fira helg i lugn och ro måste bli färdigt i dag.

Det är mycket roligt som händer nu: Disputationen i morgon, book launch för Companion to Nordic Cinema om två veckor, gästföreläsningar i Stockholm och i Köpenhamn, presentation av Swedish Cinema and the Sexual Revolution på bokmässan. Och så kom tredje korrekturet på boken i går. Enligt förlaget skall den gå i tryck i mitten av oktober...

korrektur, index, NECS och annat

Planerar höstens arbete. Det är främst undervisning (nytt universitet, nya rutiner, nygamla kurser), men också några gästföreläsningar och övriga uppdrag, samt, förstås, forskning. Exempelvis skall jag till Umeå i början av september och sitta i betygsnämnd. Väntar spänt på avhandlingen som torde dyka upp när som helst nu. En del saker är mest kul -- jag och min medredaktör skall presentera Swedish Cinema and the Sexual Revolution på bokmässan i Göteborg och i mitten av september är det "book launch" i Köpenhamn för en stor, tjock bok som jag och flera av mina kolleger är med i, nämligen A Companion to Nordic Cinema. Minns hur jag satt en sommar för tre år sedan och kämpade med en redan uppskjuten deadline... men nu är den publicerad och klar. Skönt.

Skickade in index och andra korrekturet på mitt bokmanus i förra veckan. Index är nog något av det tråkigaste och roligaste att göra i hela bokproduktionsprocessen -- man samlar ihop alla namn, titlar och annat som kan vara viktigt och så sitter man och letar reda på alla sidor där de finns. Det är hjärndödande tråkigt samtidigt som man får en helt annan känsla för det man har gjort. Boken kommer i relief för en. Dessutom är det en utmärkt sista korrekturkoll eftersom man hittar felstavade namn och inkonsekvenser. Boken annonseras faktiskt redan på Intellects hemsida (och jag får alla möjliga konstiga rysningar av såväl förväntan och glädje som ångest när jag tittar på den).

Var på NECS årliga konferens i Potsdam utanför Berlin sista helgen i juli. Det var en bra konferens men vi märkte väldigt påtagligt den hårdnande situationen i Turkiet därför att nästan alla konferensdeltagare från Turkiet var frånvarande.

Själv presenterade jag mitt paper "Porn Travels", om pornografins transnationalitet, och pitchade det som en idé för ett europeisk nätverk av porrforskare. Det verkar ha fallit väl ut, men nu när jag sitter med höstens planering blir jag lite svettig och undrar när jag skall ha tid att jobba med det. För det projekt som jag har fått särskilt avsatt tid för är något helt annat: Face of AIDS-arkivet.

swedish cinema and the sexual revolution

Haft semester. Läser andra korrekturet på boken. Skriver konferenspaper inför NECS-konferensen i Potsdam som börjar på torsdag. Inser att det gått över två månader sedan jag skrev på bloggen sist -- tror det är det längsta uppehållet någonsin. Det var inte så jag tänkte att det skulle sluta. Jag vet precis när slutdatumet för bloggen är och det är inte 20 maj eller 25 juli i år.

Anyways, min och Elisabet Björklunds bok Swedish Cinema and the Sexual Revolution har kommit!

mellan hägg och syren... nej vänta, det är visst redan syren

Maj är min sämsta månad. Eller mitten av maj till mitten av juni. Allt är bara en virvel av händelser (slutterminsstress) och jag sover ofta lite dåligt för att det är så ljust. Men det är samma sak varje år, i princip, utom när jag var i Urbana då jag dels slapp den där sista stressen eftersom jag inte undervisade och dels bars på den fantastiska vågen av amerikansk energi. Samt, eventuellt, att Urbana inte ligger alls lika nordligt som Lund/Växjö/Stockholm, det vill säga att ljusskillnaderna mellan vinter och vår är inte alls lika markanta som här. För det har delvis med stressen att göra men också i hög grad med ljuset.

Men det går så sakteliga framåt här, med kursförberedelser, korrekturläsning, en avhandling som skall bedömas, en masteruppsats som skall examineras, och olika projekt i olika stadier av utveckling.

Susan Sarandon vill regissera porr när hon är åttio. Eller "female-friendly porn". Det är lite symptomatiskt för porrens ställning i samhället att en person som medger att hon knappt sett någon porr, men ändå har en massa synpunkter, kan uttrycka en sådan ambition. Men jag gillar Sarandon i alla fall.

Och den här ser jag fram emot att läsa. Den kommer dessvärre (eller dessbättre) ut ungefär samtidigt som min bok, så jag kan inte använda den. Samtidigt illustrerar den tydligt den slagsida som finns inom pornografiforskningen, att det finns en massa litteratur om den amerikanska porrhistorien men mycket mindre om andra delar av världen. Vilket är bra för mig. Hoppas jag.

game of thrones-kvinnor

Här finns en essä om kvinnorna i Game of Thrones. Boken som jag är med i, Women of Ice and Fire, nämns lite kortfattat.

Livet just nu är en virvel av nytt, nytt och nygammalt i och med mitt nya jobb. Det är roligt men krävande.

korrektur 1

Första korrekturet på bokmanuset har kommit! Det ser fint ut, även om det tog mig drygt tjugofyra timmar innan jag vågade ladda ner det och titta på det. Trodde inte jag var neurotisk kring sådant här (det är, trots allt, en dröm som blir sann) men jag får nog bara inse faktum.

bildning som mål eller medel

Kulturdebatt om humaniora och humanioras roll. Ni som följt den här bloggen vet att det är en av mina käpphästar (se till exempel här). "Bildning är inte humanioras yttersta mål" heter det senaste av tre inlägg. Så här skriver artikelförfattarna:

Det är hög tid att konkretisera både vad den humanistiska kunskapen består i och varför den behövs. Att initiera en diskussion om bildning varje gång humanvetenskapernas eventuella onytta kommer på tal är både enformigt och begränsande. 

Jag tycker att det finns ett missförstånd här. Det går inte att komma ifrån att bildning är en viktig del av humaniora och samtidigt är det naturligtvis också så att humaniora inte bara är ett konserverande, bildningsbevarande och -förmedlande ämnesområde, vilket man lätt kan tro när just bildningen anförs som humanioras raison d'être. Precis som artikelförfattarna påpekar, produceras ny kunskap inom humanioras forskningsfält, ny och potentiellt samhällsnyttig kunskap (de exemplifierar med migrationsfrågorna).

Emellertid tänker jag mig att det ena går hand i hand med det andra. Många humanioraforskare använder "gammal" kunskap (det vill säga bildning) för att producera ny. Man kan inte se historiska mönster om man inte studerat historia. Man kan inte dra paralleller om man inte har någon parallell att dra. Man kan inte förstå kulturmöten om man inte har kunskap om andra kulturer och definitivt inte om man inte känner sin egen. Bildning, inom humaniora, är inte ett mål i sig utan ett medel.

pornhub statistik

Och så ser man hur mina olika intresseområden sammanfaller på ett fascinerande sätt...

trondheim och växjö

I måndags var jag i Trondheim och presenterade på ett boklanseringsseminarium för boken Women of Ice and Fire. Min presentation var en förkortad version av mitt kapitel och handlade om vad som händer när sex i ord blir sex i bild. I kapitlet använder jag tre äktenskap som exempel: mellan Daenerys och Khal Drogo, Robb Stark och Talisa Maegyr/Jeyne Westerling, och Tyrion Lannister och Sansa Stark. (I Trondheim fick jag koncentrera mig på två.) De andra som presenterade var de två redaktörerna, Anne Gjelsvik och Rikke Schubart, samt Johanna Koljonen (som inte är med i antologin men som gjorde en så bra presentation om fantasy och world-building att jag blev helt tagen). Här finns ett reportage från seminariet (på norska).

Och så har jag äntligen fått ett tjänsterum i Växjö. Jag körde upp ett gäng böcker i onsdags och skall köra mer i helgen. Efter alla jobbyten och flyttar den senaste tiden satsar jag på att komma i ordning och skapa nya rutiner som funkar. Hela maj kommer att bli intensivt och eventuellt stressigt också -- hoppas jag kan hålla huvudet kallt. Och sedan sätter min första undervisning på Linnéuniversitetet i gång, en distanskurs som ges under sommaren om "Film, hälsa och miljö".

skeptical of the porn sceptics

Finally, we shouldn’t imagine that without porn, young men will go back to some mythical pre-Internet time when their ideas about sex were realistic, their erections were always firm, and their desire always high. 

En mycket bra artikel om porrimpotens och vådan av att unga män konsumerar mycket pornografi.

sedan sist...

Länge sedan jag skrev. Har ägnat mig åt mitt manus, främst -- gått igenom copy-editorns alla kommentarer och svarat på dem. Ofta ett enkelt ja eller nej, men ibland ett grävande bland referenser och vid ett tillfälle fick jag till och med djupdyka ner i UBs mage för att leta reda på en (!) Kvällsposten-artikel som jag hade glömt att datera. Lyckligtvis var det möjliga tidsspannet för när artikeln publicerades bara en månad, så jag behövde inte leta igenom fem år av kvällstidningsmaterial. När det var gjort fick jag kasta mig över tentorna i Sexualitet i ord och bild, så det sitter jag med nu.

Men jag har också varit i Växjö på mitt nya jobb. Fått e-post och nycklar och användaridentitet. Jag mjukstartar lite med en distanskurs om film, hälsa och miljö och det skall bli jättekul.

Och i fredags var jag på disputation på Malmö högskola. Charlotta Carlström försvarade sin avhandling om BDSM: Paradoxernas praktiker. Opponent var Don Kulick -- och vilket fantastiskt jobb han gjorde! Även om det är jättenervöst att disputera, är ju det tunga jobbet opponentens. Som disputand kan man ju inte göra så mycket mer än att svara. Opponenten är den som driver det hela. Kulick satte en hög ribba på samtalet genom att komma med vass och samtidigt respektfull kritik. Han var smart, beläst och rolig. Carlström försvarade sin avhandling bra men fick också möjlighet att utveckla saker som inte fått plats eller avgränsats bort av olika skäl.

min jobbsituation

Jag åkte i väg på konferensen i Atlanta som lektor i Hälsa och samhälle, inriktning sexologi vid Malmö högskola, men jag åkte hem som lektor i filmvetenskap vid Linnéuniversitetet. Det är lite blandade känslor för mig kring detta. Å ena sidan är jag jätteglad över det nya jobbet -- det såg bra ut i utlysningen och efter samtal med medarbetare och prefekt känns det också som att jag har hamnat på rätt plats. Å andra sidan är jag också lite ledsen över att lämna Malmö högskola, där jag haft fantastiska kolleger och undervisat på den roligaste kurs jag någonsin haft, Sexualitet i ord och bild.

scms 2016

Årets SCMS-konferens i Atlanta var intensiv och givande. Och rolig. Jag var på paneler om "The Future of Pornography", om "Exploitation Cinema and History", och om "Sexual Spaces", bland annat. Smet in på en presentation om John Waters, en annan om Susanne Bier och en tredje om Outlander. (Alla paneler har tre eller fyra papers och om de håller sig till den ordning som står i programmet kan man, med lite tur, lyssna på en presentation på en panel och en eller två på en annan.) Jag är också med i två "Scholarly Interest Groups", en om skandinavisk film och en om "adult film history", som höll varsitt möte. I bokutställningen, där olika förlag presenterar sin utgivning, var jag på en reception om en ny bokserie från Bloomsbury om Global Exploitation Cinemas och jag pratade också med Intellect-representanterna om min egen bok. Bokutställningen var särskilt rolig i år eftersom McFarland hade sin vårkatalog där Swedish Cinema and the Sexual Revolution: Critical Essays (red. Elisabet Björklund och Mariah Larsson) annonseras, Wiley hade flyers om Companion to Nordic Cinema där jag är med, Edinburgh UP hade ställt ut Nordic Genre Film som jag också är med i, och, kanske roligast av allt, Bloomsbury ställde ut, rykande färsk från tryckpressen, Women of Ice and Fire där min Game of Thrones-text är publicerad.

Och så presenterade jag själv och deltog i en workshop om "Porn Pedagogy". Jag fick bidra med det icke-amerikanska perspektivet, men det satt också flera britter i publiken som delgav sina erfarenheter.

Socialt var det också med både gamla och nya bekantskaper. Jag är trött och jetlaggad men mycket, mycket nöjd.

porr och erotik

Min uppfattning har länge varit att den här debatten är överspelad i Sverige, eller snarare på svenska. Det var på åttiotalet -- kanske ett tag in på nittiotalet -- man kunde säga att man var emot porr, men för erotik. Linda Williams kritiserar dikotomin redan i Hard Core från 1989. Antingen är det en diskussion som har fortsatt att pågå i engelskspråkiga länder eller så har den återvänt. Jag tar ofta upp ordet erotik med studenterna och diskuterar hur det används i relation till pornografi. I vanlig ordning är jag superkonsekvent (det vill säga, inte alls konsekvent) och varnar för att använda det för att sedan gå vidare och använda det friskt själv. Men då har jag i alla fall varnat dem... och jag använder det inte för att hänvisa till något slags positivt alternativ till pornografi.

it ain't over til it's over

Efter en del strul och mailväxling med förlaget kan jag äntligen påbörja arbetet med copy editorns kommentarer och ändringar i mitt manus. Det är lite fascinerande hur mycket arbete som återstår även efter det att arbetet är gjort, så att säga -- först inleder man sin forskning och sedan skriver man olika kapitel eller delar som man ventilerar på seminarier eller presenterar på konferenser och sedan knåpar man ihop allting till en sammanhängande helhet och sedan bearbetar man och skriver om och skickar in. Men sedan är det peer review och så ändrar man och förtydligar och stryker och skriver om. Och nu är det förlagets copy editor som har gått igenom och haft synpunkter som jag då skall svara på. Därefter är det inte mindre än tre korrektur, i alla fall enligt den tidsplan jag har fått.

Det är ju samma process i princip för artiklar, men då är det ju en betydligt mindre omfattande mängd text. Och bokkapitel -- det är lite olika om de går ut på peer review enskilt eller som del av hela bokmanuset eller om de bara redaktörsbehandlas (eller både redaktörsbehandlas och seminariebehandlas). Och om man redigerar en bok är det också samma process men då skall man ofta sätta de olika bidragsförfattarna på uppgiften att revidera och korrekturläsa.

Samtidigt är det kanske just i revideringsfasen som skrivarbetet är som roligast. När mönster och teman blir tydliga och man kan flytta på textpartier och justera frågeställningar för att mejsla fram en texts poäng. Lättnaden när man äntligen klarar av att göra de där strykningarna -- uttrycket kill your darlings säger mycket, men fångar inte den där känslan av befrielse när man väl har gjort det.

Annars har jag inlett arbetet med ett annat projekt som jag kommer att berätta om här senare, när det har blivit lite mer fast i konturerna.

intervju med clarissa smith och ddr-porr

Bra intervju med Clarissa Smith, en av de numera tre redaktörerna bakom Porn Studies Journal. (De andra två är Feona Attwood och Giovanna Maina). 

Den här dök upp i mitt flöde häromdagen. Jag läste den och undrade om det var ett skämt och tänkte lite på hur politiserade våra idéer om andras sexualitet är -- alltifrån hur filmen Spartacus definierade romarnas sexualitet som pervers och depraverad och slavarnas som strikt heteromonogam via den fotfetischerande kinesiske hallicken i TV-serien The Knick till sådana konstruktioner om den Andre som förekommer i våra dagars islamofobi. Omvända föreställningar finns också om de system som av någon anledning hyllas eller eftersträvas -- naturligtvis har de då en bättre sexualitet än vad vi har. Men så i dag gav DN:s nyrekrytering Hynek Pallas svar på tal, vilket ledde till stor nyfikenhet från min sida på DDR-porren.

Men nu skall jag återgå till arbetet. Förbereda heldagsundervisning på onsdag (Sexaulitet i ord och bild) och seminarium på fredag (skall prata om ett eventuellt kommande projekt).

mai zetterling

Häromveckan var jag på Filmhuset i Stockholm för en konferens (om Harry Schein) och när jag stod i lunchkön såg jag till min glädje att de hade satt upp den här fina bilden. Och i dag upptäckte jag förtjust att FLM har lagt ut hela Mai Zetterling-specialen som pdf på sin hemsida.

akademiskt fikonspråk?

Den här artikeln var bra. Klok och insiktsfull på ett sätt som formulerade saker som jag gått och tänkt på men inte riktigt rett ut för mig själv. Kanske just precis som humanist, där man på något sätt befinner sig i gränslandet mellan det publika och det akademiska, är det här viktiga frågor att fundera på. Skall man skriva för andra forskare eller skall man skriva för en intresserad allmänhet? Eller skall man försöka göra både och (det svåra med att skriva The Swedish Porn Scene var just att försöka göra både och -- bokförlagen vill ju gärna att läsekretsen blir lite vidare än de typ tio närmast sörjande forskarkollegerna...)

filmvetarkonferens i atlanta

Förra året var det i Montreal. I år är det i Atlanta, Georgia. Förra året hade jag massor med åtaganden. I år skall jag bara vara med i en workshop, om "Porn Pedagogy". Men programmet är fullspäckat med spännande paneler och workshops: om "Sexualized Spaces", om gayporr, om pornografi och lagen, om pornografins framtid, och så vidare. (Det är en jättestor konferens med mer än tio parallella paneler, så egentligen är det bara en bråkdel som handlar om pornografi.)

Jag ser verkligen fram emot det. Drar mig i vanlig ordning för den långa flygresan, men den är värt det.

vältajmat

Ibland går livet som på räls -- skickade in en (kort, samförfattad) text för knappt en timme sedan och nu precis sade det pling i brevlådan med mitt bokmanus från förlagets copy-editor.

Svettigt men kul. Annars brukar det vara att allt arbete trillar ner på en gång...

minnen av porr

Har nu läst två artiklar från det finska projektet om människors minnen av pornografi, det projekt som Laura Saarenmaa presenterade på vårt gemensamma seminarium för ett par veckor sedan. Den ena är publicerad i Sexualities (vol 18, no 4, 2015). "'We hid porn magazines in the nearby woods': Memory work and pornography consumption in Finland" av Susanna Paasonen, Katariina Kyrölä, Kaarina Nikunen och Laura Saarenmaa är en mer allmän beskrivning av projektet, medan den andra artikeln, "Glimmers of the forbidden fruit: Reminiscing pornography, conceptualizing the archive", av Katariina Kyrölä och Susanna Paasonen (International Journal of Cultural Studies) mer specifikt tittar på kopplingar mellan minnesarkiv, privata porrsamlingar och vad de kallar "somatiska arkiv" samt på pornografi som en betydelsefull del av människors vardagsliv och sexuella historia. (Dessvärre måste man nog vara uppkopplad via ett universitet för att kunna få tillgång till artiklarna genom mina länkar.)

Det finska projektet tangerar en liten aning mitt eget. Huvudsyftet för mig var inte att samla in människors minnen, men tack vare generösa informanter har jag ju några minnesberättelser som sätter färg och prägel på mitt arbete. Det finns många anledningar till att det finska projektet är jättespännande, inte minst genom att det utmanar många föreställningar om porrkonsumtion, men också för att, på grund av den tid det täcker (de som deltog i studien spänner i ålder från personer födda på 1920-talet till sådana födda på 1990-talet), så täcker det också övergången från analog porrkonsumtion till digital, eller i Paasonen och de andras terminologi, "from scarcity to abundance" i och med internetrevolutionen.

om den danska dokumentären

Presentationen i onsdags gick bra -- det var jag och en kollega från Finland som är gästforskare på Medie- och kommunikationsvetenskap i Lund som presenterade under huvudrubriken "Northern Porn". Laura Saarenmaa pratade om ett projekt hon deltog i om minnen om pornografi, fantastiskt fascinerande med människors berättelser om "stashes in the woods" och försök att titta på betalkanalerna trots att de var kodade (det vill säga, man hörde vad som hände men bilden var förvrängd så man såg bara negativfärgade skuggor som rörde sig -- jag minns själv det här fenomenet väl och jag har för mig att det också förekommer i en scen i den första American Pie-filmen).

Har nu sett alla tre delarna av den danska dokumentären Candy Film. Det första avsnittet var bäst. Jag tycker att frågan om barnpornografi blev lite för mycket spekulationer, guilt by association och olycksbådande musik utan att de egentligen lyckades komma fram till särskilt mycket. Å ena sidan är det viktigt att detta kommer fram, både som ett slags perspektiv på vår egen tid och som en faktiskt kunskap om den här tidsperioden. Jag är lätt allergisk mot uppfattningen om den "oskyldiga" porren på sjuttiotalet (ett möjligt framtida blogginlägg?). Å den andra sidan är det en såpass infekterad fråga att det knappt går att prata om, än mindre forska i -- ett talande exempel i dokumentären är när de plockar fram gamla barnporrtidningar ur arkiven. Ingenting kan naturligtvis visas, utan en cyber crime expert som har tillåtelse att titta på materialet sitter med tidningarna bakom en låda och beskriver vad bilderna skildrar. Jag har full förståelse för att det inte går att lösa på annat sätt, men det ger också, samtidigt, det hela en touch av snaskighet som spelar på människors lust att förfasa sig. Här är en recension som också är lite småskeptisk. Däremot lyckas jag inte lokalisera de artiklar i Weekendavisen som nämns i recensionen på nätet.

från ax till limpa

Processen rullar på där borta på Intellect. Får mail om omslag och om hur jag vill ha litteraturlistorna -- det är skönt att bollen ligger hos någon annan än en själv och det är roligt att följa arbetet på lite håll, men det är också nervöst. Minns när jag hade skrivit min avhandling så kunde jag vakna mitt i natten helt svettig ur någon mardröm där opponenten stod med ett dokument som bevisade att Mai Zetterling faktiskt hade regisserat ytterligare någon film på sextiotalet, eller att hon aldrig hade gjort någon film alls eller något annat knäppt.

Senare i dag skall jag presentera några delar ur boken på Mediehistoriska seminariet i Lund. Lite kul. För ganska precis sju år sedan presenterade jag det då alldeles nya projektet på ett seminarium där och jag tittade lite på powerpointen från det tillfället inför detta. Så väldigt tentativt och prövande! Och så många idéer varav bara några blev något till sist! Och så en massa annat som tillkommit...

dansk dokumentär

Sakta men säkert kommer jag ikapp känslan av att ett ok har lyfts från mina axlar. Trots att det återstår en del arbete (alla bilderna funkar inte och en del måste ersättas, texten skall gås igenom av en copy editor, osv) är faktiskt bokmanuset levererat och det ligger inte på mig att aktivt driva projektet längre utan vad som återstår är att svara på de frågor och utföra de uppgifter förlaget lägger på mig. Yay!

I måndags visades första avsnittet av en dansk dokumentär, Candy film - da børneporno var lovlig. Det ligger ute på den danska motsvarigheten till svt play och det verkar inte vara geoblockat, dvs det går att se den från Sverige. Jag har ju lite svårt att hänga med i danskan (framför allt Ole Eges danska var knepig), men så här långt är den jätteintressant. Det var lite svettigt att sätta sig och titta på den, för jag har ju skrivit en del om Danmark i boken och jag tänkte att nu kommer en massa ny eller motsägelsefull information som vänder upp och ner på allt jag skrivit, men så var det inte (phew!). Jag får väl peta in någon referens till den när copy editorn kommer med sina kommentarer, för det är sista chansen att göra några ändringar utöver korrekturfel.

leverans av bokmanus

För ungefär tjugo minuter sedan skickade jag in tjugo filer till bokförlaget Intellect. Ett dokument med hela manuset, ett annat med bildtexter och så arton bildfiler. Eftersom jag vid det här laget har varit med ett tag sitter jag och väntar lite darrigt på bekräftelse och jag vet också att även om allt har kommit fram som det skall kommer jag att få en massa mail om att någon bild inte funkar eller att det är något annat fel någonstans som jag måste åtgärda. It ain't over till it's over, så att säga.

Men det känns bra. Nu kan jag fokusera på terminsstarten, och på alla andra saker jag behöver, vill, och måste göra.

i dag

Tillbaka på Malmö högskola, men lite paradoxalt sitter jag just nu på tåget till Stockholm för att göra en sista insats. Jag skall presentera vad jag hoppas blir ett kommande projekt på forskarseminariet. Det betyder att det är väldigt tentativt, men det skall bli intressant att höra vad folk har att säga om det.

Projektet är inte ett soloprojekt. Jag vill dra ihop ett nätverk av internationella porrforskare för att undersöka pornografins transnationalitet. Detta är något jag har hållit på att krafsa lite på ytan av ganska länge, men det är nästan oöverstigligt när man är språkligt begränsad som jag eftersom det kräver både språkkunskaper och viss nationellt specifik kunskap om censurhistoria och juridik. Vad som har blivit alltmer uppenbart under de år jag ägnat mig åt pornografisk film ur ett historiskt perspektiv är porrens förmåga att resa. Såväl formellt genom olika distributionsnätverk och samarbeten -- som informellt, genom att folk köpte på sina resor eller beställde via postorder. Enligt olika tidningsartiklar jag hittat smugglades också tidningar, 8mm filmer och exempelvis kortlekar i stora volymer. Avslutningskapitlet i mitt bokmanus handlar om detta, men, som sagt, jag kan inte riktigt gå på djupet utan att samarbeta med andra.

Så detta är vad som just nu distraherar mig från oron över världsläget (hade kort men intensiv kontakt med en gammal vän i Indonesien i morse med anledning av bombdådet i Jakarta), min pessimism på grund av vad man kanske kan kalla "åternationaliseringen" av Europa, tomheten efter David Bowie och de sista skälvande dagarna innan mitt slutliga bokmanus skall levereras.

(Och apropå bokmanus: vår antologi om sexualitet i svensk film annonseras i McFarlands vår/sommarkatalog!!!)