Efter gårdagens motgångar är jag glad och tacksam över att ha någorlunda koll på läget igen. Bara någorlunda, i och för sig, men jag har i alla fall gjort allt på att göra-listan och det är inte så dumt. Det sista jag gjorde innan jag nu skall bege mig till Lund för ett filmseminarium var att jag kopierade upp diskussionsuppgifter inför en föreläsning på måndag. Om pornografi, för och emot. (Inte för ELLER emot, utan både och.)
Det är svårt det där. Blev tillfrågad om det av studenterna i går. "Vad tycker du, egentligen?" Insåg när jag hade pratat i flera minuter att jag inte kunde svara på frågan. Borde hitta en klatschig one-liner som tar mig ur knipan när jag får frågan. För det lite fascinerande är (och det hände med Mai Zetterling efter ett tag också, när jag skrev avhandlingen) att man slutar tycka. Hur skall man kunna tycka något om något man håller på med hela tiden? Och som dessutom folk har starka åsikter om, som man ständigt konfronteras med? Där man dessutom inser att ens eget tyckande skulle kunna stå i vägen för det man är mest ute efter, det vill säga kunskap.
Jag har massor med åsikter. Men de gäller specifika, konkreta saker inom och utom porren. Inte "porr" eller "porrfilm" eller ens "visningen av pornografisk film i Malmö på sjuttiotalet". Det är för stort och generellt. Det är inte ens så att det handlar om att jag försöker låtsas att jag är objektiv, för det tror jag inte man kan vara riktigt. Utan mer att det är så komplext och komplicerat.
1 dag sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar